Kaninkött

Där i Östersund pratade vi vid ett tillfälle om kaniner.
Konversationen hölls på engelska för Jesús skull, och jag är väl ingen hejare på engelska kanske, men... visst betyder rabbit kanin?
Det de pratade om var så konstigt att jag blev tveksam.
Mycket tveksam.
Så tveksam att jag började undra om rabbit egentligen betyder groda.
De pratade om kanin som mat.
Att äta kanin.

- Man kan äta kanin.
- Jag har aldrig gjort det.
- Inte jag heller.
- Jag har provat!
- Har du? Hur var det?
- Det smakade som kyckling.

Har jag varit borta för länge?
Där jag bor är kanin ett naturligt inslag i kosten. Liksom fisk, bläckfisk, kyckling, gris, potatis, ris och så vidare. Inget märkvärdigt.
Jesús pappa gör ibland kanin-paella som är så gott. Med lagerblad och morot och lök.
Kaninköttet är lite segt och helt utan fett, det lilla djuret lever ju inte i stillhet.
Gott att gnaga köttet från de tunna benen.
Ibland hittar man små svarta hagel i köttet, så det gäller att bita försiktigt.
Kaninen kan man köpa i mataffären, eller på marknaden. Där hänger de i bakbenen med pälsen kvar.

Jag hade visst glömt bort att man inte brukar äta kanin i Sverige.