2013 - 2014

2013.
Ett rätt bra år. Väldigt kortfattat kan jag konstatera:

Jobb: bra.
Ett par otroligt givande kurser.
En underbar Portugalresa på våren.
En mycket efterlängtad Boliviaresa.

Efter lång tids kämpande känns det okej med Spanien och att vara här.
Vi bestämde oss för att registrera oss som partner och firade det (men har ännu inte ordnat registreringen).
Och så blev 2013 början på något nytt, som vi får se hur det går med. Det visar sig 2014.

Jag tror att det nya året kommer att bli riktigt händelserikt och minnesvärt.

När man befinner sig långt borta

När man verkligen känner av att man bor långt borta, det är när någon av ens nära råkar illa ut eller mår dåligt.
Då man inte kan vara där.

Ni utlandssvenskar som läser det här känner igen er.
En del av er bor på andra sidan jordklotet. Jag bor ju i alla fall i Europa.
Men ändå.
Det känns ibland väldigt långt borta, när man skulle behöva vara närmare dem man tycker mycket om.

Söndagsgrejer

Söndag.
Vi åt lunch ute på en bar i Triana. Grillad köttbit och skrynkliga, salta potatisar med stark sås till mig, komage och blodbitar i tomatsås till Jesús.
Bra ställe.

Sedan tänkte vi titta på utställningen i klostret där Columbus planerade sin Amerikaresa, men det var stängt, så vi åkte till Italica för att fotografera amfiteatern och romarnas mosaikgolv till adventskalendern (som kommer i januari) istället.
Där inne på området sjönk blodsockret som bara sjutton, och vi gick snabbt tvärsöver gatan och köpte söt läsk och fabriksbakverk på baren mittemot.
När jag började kvickna till la jag märke till att den var den mest spanska bar jag varit på på länge. Så genomspanskt alltihop.
Jesús kaffe i det lilla glaset, det fula glittret i lamporna över bardisken, stamkunderna, slamret, tv:n, lukterna, matsalen med lekande ungar, solen som sken in... Det var liksom komplett och väldigt roligt att sitta där. Så spanskt på det rätt fula, otillgjorda sättet, men ändå... hemtrevligt på något sätt.

Hur tillbringade ni söndagen?

Svampplockning i Aracena

I slutet av november var vi på Gerenas svampklubbs årliga svamputflykt.
Jag och Jesús hamnade i en grupp med bergsklättrare, en av klättrarna planerade sin Mount Everest-tur.
Vi åkte till Aracena för att leta svamp.
Det var sagolikt vackert.
Kändes inte som en novemberdag.

I grönskan där vi parkerade stod en åsna.

När vi började gå upptäckte vi att det gick väldigt mycket uppför.

En vattenkälla på vägen.

Det har varit en torr höst, så vi hittade inte mycket svamp. Men blev visade var man kan hitta kantareller.
Vi plockade blodriskor och madroños.

Madroños, bär från smultronträdet. Man kan bli full om man äter för många. Det fanns otroligt mycket bär, och vi åt och åt. Ingen av oss skulle ju köra ändå:)

Alla grupper återsamlades i Gerena vid lunchtid. Där dukades det upp långbord med mat. Alla hade tagit med sig något till knytkalaset. En hel radda med tortillor fanns det, pastasallader, chorizo och allt möjligt gott. Efter maten gicks det igenom vad som egentligen hade plockats. De flesta var nybörjare.

Se vad som kom med posten!

Måste bara visa er det här.
Jag fick ju ett alldeles fantastiskt paket med posten av Anitha, som läser bloggen och skriver omtänksamma kommentarer. Hon var också en av två vinnare i tävlingen.
I alla fall, det här hade jag aldrig väntat mig!

Nu råkar det vara så att jag hade nallat lite av innehållet av paketet (en chokladbit fattas till exempel och lakritsen är slut), men det mesta sparades faktiskt till jul!
Tack snälla Anitha!

Spanska julgotter

Ingen jul utan detta: turrón och mantecados!

Från 6 december kan man bli bjuden på anissprit och mantecados från Estepa var som helst, hemma hos folk och i butiker. Jesús köpte en kartong i skolan med en massa olika mantecados och andra traditionella spanska bakverk. Alla har sina favoriter av julkakorna.

Klassisk turrón är som en hård kaka med hela mandlar och en blandning av honung, socker och ägg. Fransk nougat tror jag att den kallas också.
Det finns en mjuk variant av detta också, samt en massa uppstickare. Turrón i alla möjliga smaker. Choklad med nötter, crema catalana och en massa annat. Gott att skära eller bryta bitar och och äta.

Spansk jul vs svensk

Första julen i Spanien var en stor besvikelse.
Jag hade väntat mig en jul liknande den i Sverige, och upplevde något helt annat.

Inget julmys. Har kommit på att man inte kan mysa när man fryser. Dessutom skiner solen varje dag, det är torrt och relativt varmt och palmer vajar i solen. Det blir inte mysigt då.
Man tänder inte ljus som i Sverige.
Ingen grandoft. Finns ju inga granar, så de som väljer att ha gran har en plastgran.
Dåligt tomteutbud. Tomtar finns traditionellt sett inte i Spanien, så dem man ser är fula cocacola-tomtar som ökar i popularitet.
Inga julklappar. Klapparna delas ut på trettondagen.
Inte någon stark mattradition med samma rätter varje år.
Ingen Kalle (jo, jag tycker att det räknas!)
Ingen snö.
Det är viktigt att umgås med familjen, men i Spanien är familjekänslan stark, man umgås så mycket med släktingarna ändå, året om.

I Sverige behöver man julen. Behöver något ljust, glatt att se fram emot för att orka med den långa mörka årstiden. Så många traditioner, tomtetillverkning i skolan, julpyssel hemma. Julkort. Samma mat, samma Kalle. Samma choklad. Klapparna. Ett sällsynt släktbesök. Mys. Vackra julsånger, advent, lucia. Julstämning, traditioner.

Ordet Julstämning finns inte på spanska.


Nu har jag lärt mig att tycka om den spanska julen.
Det är roligt när julkrubborna sätts upp i staden så att man kan gå och titta på dem. Fint att se belysningen över affärsgatorna, familjemiddagen är något att se fram emot. Längta efter spanska julgodsaker.

Det är inte samma, det går inte att jämföra spansk jul med svensk för det är olika festligheter, spansk jul är ungefär som en släktfest vilken som helst under året. Men det är roligt.

Julhelgen

Gissa vad som låg i den avlånga paketet?
En stjärnkikare!
Det var varit mulet i ett par dagar, men ikväll hoppas vi kunna gå upp på taket och titta på månen. Så fint!

På julafton hade vi alltså svensk jullunch hemma med några vänner.
En massa goda saker på bordet.
Använde äntligen rågmjölet jag köpte i Fuengirola förra året och bakade limpor. Är så rädd om det mjölet, så svårt att få tag på, att det kommer att hinna mögla innan det tar slut:)

Och jag är löjligt stolt över att jag lyckades göra en smörgåstårta. Mitt livs första smörgåstårta.
(Gör man smörgåstårtor i min ålder? Är det ett utlandssvensksymptom?)

Vi blev absolut proppmätta, och när vi var det blev det Kalle Anka och hans vänner på dvd, bara en halvtimme efter utsatt tid. Förmodligen var det bara jag som tyckte att det var kul. Men Kalle är obligatoriskt på ett svenskt julfirande, då spelar det ingen roll om man är spanjor och inte förstår vad de säger.

Och det blev choklad, och jordnötter, och kaffe och julklappsleken, och sedan var alla rädda att vara för mätta till det ordinarie julfirandet med familjen på kvällen och så bröt vi upp där.


Jag var fortfarande proppmätt när vi kom hem till Jesús föräldrar, där hans syster, hennes man och dotter redan väntade. Bordet hade fällts ut och var täckt med fat med pata negraskinka, stark ost, lomo, hemkokta räkor och krabbklor.
Sedan kom huvudrätten; långkokt kalkon. Och till detta olika viner, champagne och andra drycker. Efteråt: olika sorters turrón och chokladpraliner. Och Jesús pappa bröt upp korken till champagneflaskan som hans och hans fru fick när de gifte sig för nästan 50 år sedan och som de har sparat sedan dess. De tar fram den ibland och visar, men nu var det dags att provsmaka drycken.
Det visade sig att man inte ska vänta för länge med champagne... Den kommer att användas i matlagningen istället.
Det var jul-flamenco på tv:n och Raphael som alltid sjunger på julafton och J tog fram gitarren och de andra sjöng spanska julsånger.

Vi var trötta och åkte hem relativt tidigt och var hemma klockan två.

Nästa dag åkte vi tillbaka till Jesús föräldrar för juldagslunch. Jesús brors familj var där också, och vi åt ännu mer tapas och fick mariscos con fideo, en skaldjursrätt med pasta, otroligt gott. Och ännu mer turrón och mantecados och chokladpraliner, och vi satt kvar i soffan precis hela eftermiddagen och en stor del av kvällen, Jesús bror och hans fru åkte och jobbade, istället kom systern och hennes familj, och småungarna lekte och vi var kvar i soffan ända till nio på kvällen då vi delade på en gryta med buljong och sedan åkte vi hem.
Julen slut, men inte festligheterna, på nyårsafton åker vi till Jesús bror, och på den roliga trettondagen, höjdpunkten, samlas vi återigen hos Jesús föräldrar.

Det korta julinlägget

Jo, här tänkte jag visa bilder och skriva lite om mitt livs första hemkokta tomtegröt, mitt livs första egentillverkade smörgåstårta, vad det avlånga paketet innehöll, om champagnen som Jesús föräldrar öppnat efter 50 års lagring, om mat och mat och släktingar och mat och fin jul utan julstämning.

Men jag är så trött.
Återkommer.

Fina dagar i alla fall. Och snart blir det en lika rolig nyårsafton, och därefter trettondagen.

Julafton

Så blev det julafton.
Under granen (ja, jag gav upp till slut, vi har nu en plastgran, det finns ju inga riktiga här) ligger tre paket i olika storlekar och väntar. Ett gissar jag är en film, ett annat, det tunga, vet jag innehåller en munspelsmikrofon (hemligt beställd från Tyskland, skickad till Jesús föräldrar för att han inte skulle upptäcka den) och det tredje, det avlånga, stora paketet... Det är till mig och jag har inte en aning om vad det kan vara!

Idag ska vi ha svensk julaftonslunch med några vänner. Vi tog med en del godsaker från Sverige, bland annat en liten julskinka (!) och knäckebröd, vi har gjort köttbullar, köpt sill och must på Ikea och ska pussla ihop en smörgåstårta. Inte så juligt, men svenskt!
Klockan tre blir det Kalle på dvd som en vän ordnade åt mig (tack snälla!), och ikväll åker vi hem till Jesús föräldrar och firar jul.
Här är julafton arbetsdag, så julafton firar man på kvällen med en riktigt god middag med familjen.
På juldagen fortsätter firandet med en lyxig jullunch.
Vanliga inslag på julbordet: pata negraskinka och räkor eller andra skaldjur. Delikatesser.

Julklappsutdelningen är traditionellt sett inte förrän på trettondagen här.

Må ni ha en riktigt, riktigt fin jul, varenda en av er som läser!

Dan före dan i Sevilla

Folk, folk, folk.
Igenproppade gågator, barnvagnar i vägen.
Plingande stadståg, spelande karuseller.
Spunnet socker, friterade minimunkar.
Rök från kastanjeförsäljarnas vagnar.
Folk, folk.
Julsånger i flamencorytmer.
Folk.
Trängsel.
Hoppborgar och åkattraktioner för barnen.
Ballonger som flyger.
Ungar som gråter.
Kassar i allas händer.
Köer.
Musikgrupper.
Tiggare.
Folk, folk.

Orkar inte mer.
Sjunker ner på en bänk.
Jag skulle bara till fotoaffären, men fick en väntetid på 45 minuter. Vart ska jag ta vägen?
Bänken.

Vill hem.

Spaniens nya abortlag

Att följa Spaniens nyhetsflöde är ganska deprimerande. Korruptionen, maktmissbruket, krisens förlorare, man översköljs av det.
Och den senaste nyheten blir man ledsen av på riktigt.
Det kom ju inte som någon överraskning. Folk visste vad de röstade på i förra valet.
Högerregeringen har haft påtryckningar från katolska kyrkan och i möten blivit tillsagda att inte dröja längre.
I fredags, precis innan ministrarna gick på julledighet (de vill knappast stå till svars för det här), presenterades det noggrant genomarbetade lagförslaget som förväntas träda i kraft om ett år.

Lite bakgrundsinformation: Den nuvarande lagen drev socialistpartiet igenom 2010, som en befrielse från den gamla abortlagen från 1985.
Det nya lagförslaget är mer restriktivt än den gamla abortlagen.

Nu har kvinnor rätt att göra abort fram till vecka 14 utan att uppge skäl.
Vid riskgraviditeter och andra speciella omständigheter har man rätt till abort fram till vecka 22.

Detta försvinner nu.
Abort förbjuds.
Med den nya lagen kommer det att finnas två möjligheter till laglig abort i Spanien:
Abort efter våldtäkt (fram till vecka tolv)
Abort då kvinnans fyskiska eller psykiska hälsa riskeras allvarligt (fram till vecka 22).
Under sådana omständigheter måste två oberoende läkare ge sitt utlåtande, och ingen av dem får arbeta på kliniken där aborten utförs.
(Abortkliniker förbjuds nu att göra reklam, men om de även måste stänga ner sina hemsidor är inte klart än.)
Sedan ges sju dagars betänketid.

Svåra missbildningar och sjukdomar hos fostret är inte längre en anledning till abort, inte ens om fostret är så skadat att det beräknas dö vid födseln.
Enbart om kvinnan då riskeras att drabbas av bestående psykiska men, kan abort övervägas.

I princip blir det nästan omöjligt att få göra en laglig abort i Spanien, vilket kommer att leda till att de kvinnor som kan söker sig utomlands för att få aborten utförd.

I Spanien går utvecklingen bakåt. Landet tillhör nu ett av de mest restriktiva i Europa gällande abortlagstiftning.
Läs gärna den här artikeln (på spanska) om abortlagstiftning i Europa. Kartan är intressant också.

Lördag strax innan jul

Det är vansinne att ge sig in i centrum en helgdag strax innan jul. Gatorna är igenproppade av folk.

Men vi gjorde det ändå. Hade ännu inte fått tag i julgransljus till exempel.

Vi tittade lite på julmarknaden vid Las Setas.

Vi gick in i det allra finaste urmakeri man kan tänka sig mitt i centrum, Jesús behövde laga en klocka, sedan gick vi skilda vägar. Jag ringde hem till Sverige på billiga telefonstället, han gick och hämtade ett nytt munspel som han beställt, och kom oväntat tillbaka med en ny vinylskiva och en hemlig julklapp i innerfickan...

Vi köpte med av Lindts lyxiga chokladpraliner på El Corte Inglés till Jesús föräldrar och gick hem till dem.

De var väldigt glada båda två, för de hade en glad nyhet att berätta (kommer nog i ett senare inlägg).

Jesús pappa hade gjort paella med kaninkött och köpt en liten Roscón de Reyes bara till mig, fast jag fick hjälp med att äta upp den, blev proppmätt av paellan. Och så chokladpraliner på det...

När vi gick ut igen på kvällen var juldekorationerna tända över stadens gatorna. Så fint.

Julkrubbemarknaden

Här i katolska Spanien är inte granen och tomten typiska julsymboler, utan julkrubban.
Jaja, både tomte och gran ses här och där, men traditionellt, spanskt julpynt är julkrubba.

Inte krubba i en mesig, svensk version, utan hela byar, landskap befolkat med figurer som tvättar, leker, pratar, slaktar grisar och allt vad folk har för sig.
Alldeles vid katedralen hålls varje år en julkrubbemarknad från mitten av november.

Här finns en massa stånd som säljer i princip allt man kan behöva till sin krubba.

Figurer i olika serier och material, vatten till den obligatoriska bäcken, rörliga figurer, miniatyrer av djur, träd, grönsaker och möbler.

Till och med pata negra-skinkor, som ju inte har särskilt mycket med Jesus födelse att göra.

Jesusbarn i alla storlekar.

Jag som är samlare vill gå dit så fort som möjligt, innan rariteterna försvinner, så jag bad Nikki, som jobbar alldeles i närheten, att säga till när den öppnade.

Ostressad

Det slog mig häromdagen att jag lever ett väldigt lugnt liv.
Jag kom på det eftersom jag just den dagen var stressad, och det var så ovanligt att jag hajade till.
Och med stressad menar jag inte att ha bråttom till något eller att vara orolig. Utan en sådan där stress som sätter sig i sinnet och kroppen och bråkar.

Jag har både jobb och fritid och inga egentliga problem.
Rätt nöjd och tillfreds med tillvaron.
Det är väldigt skönt.
Så här vill jag fortsätta.



Snart borde Jesús komma hem. Kanske med en chokladask. Han höll på att få en av en elev i går, men eleven stoppade ner asken i ryggsäcken och tog hem den igen :-)
När jag avslutar jobbet ikväll ska vi gå ut. Köpa julgransbelysning och äta middag på något kul ställe. För att fira min lyckade blodprovstagning, och för att fira jullovet!

Sticket

Hujedanemej.
För andra gången efter nålfobiterapin för ett och ett halvt år sedan skulle jag ta blodprov i armen.
Det var i onsdags.
Jag var relativt lugn innan.
Men det kom ändå inget blod.
Jag blev stucken fem eller sex gånger, och sista gången, jag vet inte vad de gjorde och vill inte att Jesús berättar heller (men han säger att man inte brukar göra så) gjorde det alldeles förjävligt ont, och där passerades gränsen, hjärtat började plötsligt slå så långsamt, jag hyperventilerade, behövde kräkas, tårarna droppade och jag sjönk ihop och kunde omöjligt öppna ögonen som jag haft hopknipna..
Fick ligga på en brits och kvickna till, sedan skickades jag hem med en ny tid två dagar senare.
I dag alltså.
Och den här gången var jag nervös på riktigt.
Trodde att jag skulle kunna gå själv, men så blev det inte, Jesús fick följa med och komma försent till jobbet igen. (Rektorn på skolan har själv nålfobi och vet vad det handlar om.)
Och tårarna trillade redan innan jag hade satt mig, stack fram en arm och blev stucken, och blodet rann och jag hulkade i Jesús kostym så jag knappt fick luft, men det gick faktiskt bra.
Det tog en timme innan jag blev mig själv igen, men nu är det alltså gjort och jag behöver inte göra om det på... tre veckor.

Efter sådant här behöver man choklad. Vi är överens om det va?

Tre dagar i Sverige

Just det, vi var ju en snabbis i Sverige!
Vi åkte på natten från Sevilla för att vara i Malaga vid femtiden på morgonen.
Det var fortfarande ganska tidigt på dagen när vi kom fram till vandrarhemmet vi skulle sova på en natt i Göteborg, och vi lämnade väskorna och drog på oss alla varma kläder vi hade och gick ut.
Sedan promenerade vi runt, Jesús besökte skivaffärer, jag loppisar och antikvariat. Det är så roligt! Varför finns inte loppisar i Spanien?
Vi åt supermysig lunch, strömming och julmust och knäckebröd. Det var så svenskt allting; knäckebrödet, salladen, värmen inomhus, den mysiga belysningen, att det nästan blev för mycket. Underbart.
Jag växlade pengar och det kändes jättekonstigt, jag förstod inte varför förrän efteråt (Jesús fick tala om det), och det var för att växlingskillen var så vänlig. Jag är inte van. Kassörer, växlingsmänniskor, receptionister och så vidare är i princip inte särskilt vänliga här.
Vi gick runt och tittade på julbelysning, och frös lite, och gick in och drack glögg, och åt thai-mat till middag, och det var kallt, men var man än gick in var det varmt och skönt.
Vandrarhemmet var också varmt, och jag njöt av den torra värmen.
Och jag tog en lång, varm dusch bara för att jag kunde. Jag visste att varmvattnet inte skulle ta slut.

Nästa dag mötte vi moster på tågstationen. Hon hade med sig en sådan god frukost, smörgåsar och must.
Sedan njöt jag av tågresan. Älskar att åka tåg, och det var så vitt och vackert ute.
Framme i den tråkiga staden blev vi hämtade av min vän Chatrin som skriver så roliga kommentarer i bloggen ibland. Vi åkte hem till henne, och där mötte fler vänner upp och vi fick världsgod kladdkaka och det var himla roligt att träffa dem och vara där.
Och jag fick en mycket välbehövlig varm vinterjacka av Chatrin!
Jag och Jesús åkte sedan vidare hem till min vän Åsa, där vi skulle sova.
Nästa dag skjutsades vi till min morbror. Han hade eldat i vedkaminen i gäststugan, och vi bara njöt av att vara där.
Vi åt kalops, tittade på när det snöade och åkte på en liten julmarknad i närheten.
Sedan blev det besök på kyrkogården, besök i mataffären där vi handlade godsaker att ta med till Spanien och till middag fick vi julskinka som precis tagits ur ugnen. Ett litet julfirande, med julklappar till och med efteråt.

Vilka fina Sverige-dagar.
På söndagsmorgonen åkte vi tillbaka till flygplatsen i Göteborg, och hu, vad nervös jag var för att det skulle bli övervikt.
Vi hade knappt tagit med något alls till oss själva i de två handbagagen, allt var julklappar, och när vi åkte tillbaka var det ännu mer julklappar och godsaker i dem.
Men vi klarade oss med 200 grams marginal.

Det kändes jättekonstigt att landa i Spanien. Från kallt, färglöst, mörkt Sverige till blå himmel, strålande sol, dofter, värme och palmer.
- I Sverige är det mörkt nu, kommenterade Jesús.

Bokmarknad

Under min bloggfrånvaro har det varit bokmarknad. Den hålls varje år i november-december på Plaza Nueva.

Det är gamla böcker som säljs, andrahandsböcker, olika antikvariat som står i stånden.

Men det är så mycket att titta på, man behöver gott om tid.

Jag hann inte med så många stånd innan de stängde, för jag fastnade i ett som sålde historiska böcker om Sevilla.
Det blev två buntar med nytrycka gamla vykort, en bunt från världsutställningen (spansk-amerikanska utställningen) 1929, som jag är nyfiken på, det finns så vackra byggnader kvar från den, dels blev det en bunt med gamla kort från april-ferian.
Dessutom en bok om utställningen 1929.
Mycket nöjd med mina inköp.
För Jesús del blev det en bok om kommunistledaren Gordillo.

Årets lucia

Okej, nu är jag tillbaka på riktigt.
Jag sitter och väntar på att de drygt 800 bilderna jag samlat på mig i kameran ska laddas över, tills dess får det bli ett bildlöst inlägg.

I fredags var det ju lucia, och som vanligt ordnar Ikea i Sevilla ett luciafirande för oss svenskar i trakten.
Det är alltid kul.
Det var luciatåg och mat från Ikeas sortiment.
Och maten är kanske inte jätterolig, men man måste småle lite ändå.
Kräftor på ett julbord?
Två sorters Ikea-sill, stekkorvar som skurits i bitar för att likna prinskorv, köttbullar med både brunsås och lingonsylt (men man fick leta efter de skålarna), ingen potatis, knäckebröd men inget smör, tunnbrödsrullar med lax, och både rökt och kokt lax och julskinka.
Jag vet inte, det kanske låter som om jag raljerar lite nu men det är inte meningen. Ikea behöver ju egentligen inte bjuda oss alls. I år kostade det förresten en slant till skillnad från andra år, men den slanten går till något bra, inte itll företaget.
Carolina var med på luciafirandet för första gången och slogs över hur mycket spanjorer det var. Hon har jobbat på Solkusten tidigare, och menade att på en svenskträff där hade det i princip bara varit svenskar, men så fungerar det ju inte i Sevilla. Vi få svenskar som bor här har nästan allihop kommit hit på grund av en spansk partner, och då går vi förstås med denne och dennes familj, samt de eventuella halvspanska barnen. Spanjorer i majoritet alltså.

Apelsintid

Varje årstid har sin frukt och sina grönsaker.
Nu är det apelsin- och mandarintid, och jag älskar det.
Undrar, som vartenda år, om man kan få i sig för mycket c-vitamin.
Pressar apelsiner till frukost, lunch och middag.
Frossar i små smakrika mandariner med tunt skal och bladen på.
Apelsinerna på stadens tusentals apelsinträd som kantar gatorna börjar äntligen mogna och lysa i orange.
Så fint.

Uppdatering

Eftersom det FORTFARANDE inte är någon fart på bloggandet, inte finns några nya bilder och ingen adventskalender, så kommer en uppdatering av läget.
Det där virusläget.
Vi fick hjälp att formatera.
Det var så traumatiskt att jag drömde om det hela natten efteråt. Varenda gång jag vaknade (och det var många), varenda gång jag låg halvvaken. Försökte tvinga mig själv att tänka på något annat så att jag kunde drömma om andra saker, men det var omöjligt. Jag återupplevde formateringen och allt runt omkring hela natten. Som en film som gick på om och om igen.

Dagen därpå ägnade Jesús åt att installera program.
När allt var klart lyckades han ta bort internet. Alltså verkligen radera. Någon windowsgrej. Om någon fattar.

Men vi har fått lite liv en gammal bärbar dator som vi fick av någon som tyckte att den hade gjort sitt.
Det hade den inte. Och den lilla uppdateringen kommer härifrån.

Långhelg i Sverige

Om en och en halv timme åker vi mot Sverige. Ska med ett tidigt morgonflyg från Malaga. Fredag till måndag, det är långhelg i Spanien.
Ska bli så roligt att åka till Sverige tillsammans. Jesús har inte varit där sedan förra julen.
Det blir en dag i Göteborg och två dagar i mina hemtrakter.

Jag har haft lite bekymmer med vinterkläder.
Jga har ingen varm jacka, och här i Sevilla är utbudet begränsat. Man behöver ju sällan riktigt varma jackor här. Jag vet inte vad jag ska ha på mig. En massa ylletröjor lager på lager? Hoppas att det inte blir så kallt, eller att det regnar.
Annat bekymmer: Skor. Mina skor är tunna. Fortfarande med hål i. Eftersom jag valde att köpa en yoghurtmaskin istället för nya skor då för ett tag sedan :)
(Nej, ångrar mig inte!)
Ett tredje bekymmer: Jag verkar ha förlagt bankkort samt pengaportmonä. Eftersom det är båda sakerna samt ett cykelkort som jag inte hittar antar jag att jag har förlagt dem (och inte slängt eller tappat). Har letat överallt, till och med i kylskåpet, men icke. En och en halv timme innan vi åker. och Jesús, han som brukar hittta mina förlagda grejer, är inte hemma, han har en konsert någonstans i centrum.
Det börjar faktiskt bli nervöst...

Kylan igen

Det maste ju bli lite tjatigt med mina inlagg om kylan, men det ar mest det som ror sig i huvudet nu. Allt kretsar kring kylan. Som kallast har vi haft 12, 6 grader, men mest ror det sig mellan 13,5 och 14,5.
Duschkramen andrar konsistens vid den har temperaturen.
Huset ar ett vanligt andalusiskt hus; otatt och oisolerat, och elen ar dyr. Sa fort man stanger av det lilla elementet pa hjul forsvinenr varmen. Med en gang.
Favoritsysselsattning numera: sta bojd ovanfor elementet och varma mig.
Max ett rum i taget ar upppvarmt. Det betyder att man ogarna gar ut ur det rummet. Jag haller mig sa lange det gar for att slippa ga pa den kalla toaletten. Undviker att gora allt som maste goras utanfor det for tillfallet varma rummet.
Det ar plagsamt att krypa ner i de kalla lakanen pa kvallen, och jag varmer alltid kudden med vetesacken (en sadan som man varmer i micron, kan inte leva utan den!) eftersom det ar fruktansvart att lagga nacken mot kudden nar den ar rumstempererad.
Jag ar sa trott pa vintern. Onskar bara att den kunhhde ta slut. Och det har ar bara borjan av december...
I fredags, nar ett par var har och gick ut ur det uppvarda rummet, trodde de att vi hade fonstret oppet som kylde de andra rummen. Det hade vi inte. Vi har bara en ovanligt kall lagenhet som solen inte nar att varma upp pa hela dagen, eftersom den star lagre nu och hoghusen mittemot skymmer.

Nog om det for den har gangen.
Men det kommer sakert fler sadan har inlagg :-) Vintern ar lang!

Adventskalendern

Adventskalendern skulle ju liksom ha borjat igar, men dataviruset ar kvar.
Sa jag berattar istallet vad som kommer!
Jag tycker att det har varit lite for lite om staden som jag bor i har pa bloggen, sa varje dag fram till julafton kommer Sevilla att presenteras. Denna vackra stad med sa mycket att se och gora och med sa mycket intressant historia. Vikingar som mna kastade apelsiner pa, mannen som inspirerade till berattelserna om don Juan, inkvisitionen, arkitekturen, modejarpalatsen.... Forhoppningsvis kommer ni allihop att ta som nyarslofte att aka hit kommande ar :-)
Staden ar val vard ett besok.

Det ar valdigt kul att gora kalendern, for jag har besokt flera platser som jag faktiskt inte varit inne i tidigare, men nyfiken pa. Da ar det toppen att vara bosatt har, for pa flera av stallena gar man in gratis som sevilla-bo. Det dar pappret som jag hamtade ut pa distriktskontoret, som jag maste visa upp tillsammans med passet, kommer jag absolut att utnyttja mer! Tank att fa besoka de har platserna nar som helst, utan att det kostar nagonting!

Forsta advent

Nej, det gick inte vagen, vi gor ett nytt forsok med datorn pa tisdag kvall. Da tror jag att det ska ordna sig. Jag ar hjartinnerligt trottt pa det har viruset, och saknar att blogga.
Tills dess kommer ytterligare ett par inlagg utan prickar och ringar over vokalerna!

Det ar forsta advent idag. Jag kommer pa det da och da. Tanker pa vilken skillnad det ar. Sverige - Spanien. Har uppmarksammas inte forsta advent. Ingen av de andra adventerna heller.
Jag fick syn pa en svensk psalmbok som blivit kvar hos Jesús foraldrar. Jesús kopte den en sommar i Sverige. Jag bladdrade framett par adventspsalmer som han sjong sa dar utan vidare, utan att ha hort dem forut. Han kan sant, sjunga efter noter.
Har har inte folk psalmbocker. I den katolska kyrkan sjunger inte kyrkbesokarna, bara prasten.

Jag hade tankt satta upp min roda adventsljusstake idag, men det far bli i morgon istallet, for jag har inte hunnit mala klart fonsterbradorna.
Har har man inte fonsterbrador, sa vi akte och kopte en brada som vi sagade itu. De bada bitarna har sandpapprats och nu malar jag dem, och redan i morgon ska atminstone en av dem vara uppsatt, med adventsljusstake pa! Och blommor! Jag tror att det kommer att bli fint, men kanske tycker spanjorer som kommer hit att det ser konstigt ut? Med en hylla under fonstret?