Satt och läste i väntrummet och väntade på att bli uppropad på Centro de Salud i Camas.
Lyfte blicken från boksidan. Det där malandet hade pågått ett tag och mot min vilja hade jag börjat lyssna. Två meter bort stod en skäggig man och pratade, men inte med mig, utan med en äldre karl som också satt och väntade.
- ... jag har 35 års erfarenhet. Jag är bra.
- Det är svåra tider, även för sådana som du. Men jag vill inte.
Den skäggige försökte övertala den äldre att få rita hans porträtt.
Vad konstigt, tänkte jag, att komma in i ett väntrum så här och försöka övertala folk att bli avmålade.
Jag tackade också nej.
Liksom kvinnan bredvid.
- Visst var det konstigt, sa jag till Jesús senare på eftermiddagen, att han kom in i väntrummet för att sälja porträtt. Visst var det? Eller är det vanligt på spanska vårdcentraler? Du har ju större erfarenhet av dem än jag.
- Nej, det är verkligen inte vanligt. Men det händer konstiga saker där i Camas. För ett år sedan slog blixten ned i ett av väntrummen. Den träffade en man i huvudet, gick igenom kroppen och ut genom en tå. Han klarade sig fint, men skon gick visst sönder.
Alltså.
Man kanske skulle söka sig till någon annan vårdcentral?
Jag tycker du ska fundera över följande:
SvaraRadera1. Har du ersättnings-skor om åskan skulle slå ner (igen)?
2. Har du utrymme på väggen hemma för ett porträtt?
3. Är vårdpersonalen kompetent? (jag inser att detta är en ytterst liten detalj i sammanhanget men i alla fall)
Jag är säker på att du kommer fram till ett bra beslut :)
Det vore trist om det skulle ske, för jag har just putsat mina skor.
Radera