Doftminnen och jullåtar

Vi promenerade på stan, jag och lillan.
Hade lite småärenden att göra.
Och hur det nu var, så slog dofterna emot mig. Varenda stark doft påminde mig om något och fick mig att stanna till.
Rostade kastanjer från de små rykande vagnarna, pappstrutar, salt. Doften av höst i Sevilla.
Kände doft av bakpotatis, mindes heta, mjuka, söta potatisar med ett berg av god fyllning ovanpå, ett litet ställe bredvid körskolan i Helsingborg där jag gick intensiv körkortskurs, bakpotatisarna vars hemlighet var grillkryddan.
Doft av köttbullar, minne av råkalla regniga svenska höstkvällar, ett korvkioskbesök efter badhuset, värmen, köttbullar med mos och pommes som är mjuk av såsen.
En doft av adobo, fiskbitar som legat i vinägrett och tagit smak innan de friteras, doften som är bland de godaste som finns. Jag tror att de sprutar ut adobolukten över Callle Tetuan för att locka folk till baren, inne i den luktar det inte likadant.
Stark lukt av rakvatten som passerar förbi, lukten av stor, spansk affärsman i ren skjorta, uppkavlade ärmar, instoppad i byxorna. Mindre trevlig lukt faktiskt.
Och så en låt... Kliver in på Butler´s, möts av julsaker, kransar med små röda bär och färggranna klot, små turkosa fåglar att hänga i granen, snögubbar, och så den här julsången. Förflyttas hem. Karl Bertil, gröt, grandoft, ljus. Vi ska åka hem i jul, vi har köpt biljetter nu.
Snart är vi hemma igen...
Hemma.