Dag 18: Min tro

Jag tror på jämställdhet.
Jag tror att världen skulle vara bättre om den vore rättvis och jämställd.
Nu ska jag erkänna något som egentligen är lite pinsamt. Men fram till för mindre än två månader sedan trodde jag att alla andra också är för jämställdhet, men så är det naturligtvis inte.
(Och nu tänker jag inte på alla antifeminister som går omkring och tror att feminism betyder kvinnomakt, vilket är jävligt många.)
Nåväl, jag ska vidareutveckla ämnet lite. Jag tycker som många andra att kvinnor och män ska ha lika löner för samma arbete, att kvinnor ska ha samma rät till arbete och studier som män, att män ska ha samma rätt till barnen som kvinnor, ochsåvidareochsåvidare.
Och för att det ska bli så räcker det inte med lagstiftning, nej, man måste förändra normen på vad en kvinna respektive en man är. Bilden av kvinnan som den svagare, den skvallrigare, den tjatigare, den försiktigare, den mer förstående, den snällare, den snyggare, den renligare och allt vad det är, och mannen som den starkaree fysiskt och psykiskt, den otåligare, den beskyddande, den ansvarsfulle och så vidare. Det är bara påhitt. Påhittade könsroller som många trots allt tycker om och känner sig trygga i. Men jag tror inte att de är bra, för de begränsar så mycket.
Och ska man fila ner de sociala könsrollerna måste man börja med barnen, för det är där allt startar. Det är i barndomen tjejer bli tjejer och killar blir killar. Flickor och pojkar som genom föräldrarnas och omgivningens tal och förväntningar får sina roller tilldelade. Inte är det medfött att flickor tycker om rosa och glitter och pojkar svart och tufft. Att pojkar vill bli brandmän och elektriker och flickor sjuksköterskor.
Visste i förresten att pojkar har sämre ordförråd än flickor när de börjar skolan? Det har, som allt annat, med förväntningar att göra. Man förväntar sig att pojkar är vildare och otåligare, så man pratar omedvetet mindre med dem. Ger korta kommandon som Knyt skorna, istället för som till flickor förklara varför de måste knyta skorna och vad man ska göra när det är gjort.
Fast nu är det ju så, att många vill ha de stereotypa könsrollerna kvar.

Jag rekommenderar boken Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2 för den som har barn, jobbar med barn eller som bara tycker att ämnet Barnuppfostran är intressant, som jag.
Det är ju det det handlar om. Att var och en ska få fler möjligheter, och inte begränsas av hinder som egentligen inte finns.

Jaha. Lite kort om vad jag tror på.
Väldigt kort.
Jag tror allt mer på kommunismen också, men jag känner mig inte tillräckligt påläst för att möta argument och invändningar på någon högre nivå, alltså utvecklar jag det inte vidare.

Bild: stock.xchng