Picknick i Alamillo och grillat på restaurang

Josè Alberto var ledig den här lördagen så vi skulle hitta på något, men vad?
Picknick i Alamilloparken? föreslog jag, och så blev det.
Jag gjorde kycklingpaj och lyssnade på P4:s sändningar om kungens 70-årsdag och tyckte om kungen och kungahuset mer än någonsing, har aldrig varit mer rojalist än där och då i köket. Sedan var vi tvungna att åka så jag missade resten.
Kanske var jag en smula nedslagen för den missade radion, och än mer för min nya, ofrivilliga hockeyfrilla, men Lidia var värre däran eftersom hon kvällen innan hade blivit av med sin mobil genom en obehaglig händelse. Hon hade jobbat sent, hennes pappa ringde och undrade om hon skulle komma hem eller sova över hos släktingen som bor i närheten, och just som Lidia la på körde en motorcyklist upp på trottoaren och prejade henne, snodde telefonen och körde iväg.
Men picknicken var bra och vi hade roligt.

Förutom kycklingpaj fanns det tortilla, bröd, chorizo, krämost, tomatbröd, två stora petflaskor med salmorejo och en massa drycker förstås.

Efter en stund var vi åtta personer samt tre barn på picknicken.
Disa lekte och lekte.

Vi gick till den stora lekplatsen en stund, men där var mest stora, våldsamma barn, så vi gick och slängde pinnar i ån och sedan till drickfontänen som Disa älskade. Det bästa hon vet är vatten att leka med!

Hon blev så blöt att inte ens skorna gick att använda sedan och hon fick stanna barfota på filtarna.

När klockan närmade sig halv tio på kvällen åkte vi hem. Vi hade lust att fortsätta med middag på flamencopeñan, men småttingarna behövde komma hem och sova. Så vi bestämde oss för att ses på peñan dagen efter vid två för lunch.


Det här stället är så mysigt! Bara att komma in på jordgatan mellan det gamla San Jeronimoklostret och den mystiska, inmurade tyska kyrkogården är som att landa på en plats långt från storstaden. Borden skuggas av fikonträd och parasoller och i ett hörn står två enkla grillar, och den som sitter man för nära kan få brinnande kolknatter på sig.

Vi beställde ett fat tomates aliñado att dela på. Här är de frikostiga med vitlök, kryddor och vinäger. Gott och lite starkt.

Disa fick en tapa med acedias, plattfiskar, Jesús beställde en tapa med sniglar i tomatsås att dela med Disa, och alla tog vi churrasco de cerdo, grillat griskött som var så saftigt och gott!

Ett minus var väntetiden. Första gången vi ätit lunch där och det var fullt, samt trubbel med personalen. Ett större minus att vi fick stans sämsta servitör. Återkommer gärna, men bara för middag på kvällen då det är lugnare.

Vad har ni gjort i helgen?