Ur kameran

Det har öppnat en ny tapasbar här, den ligger på andra sidan övergångstället mitt emellan de två bilverkstäderna. Osannolikt nog känns det ganska mysigt att sitta där och äta mellan bilarna, för de få bord som får plats står under ett lummigt träd. Doña Croqueta heter det lilla stället och har, som man hör av namnet, specialiserat sig på croquetas. Vi beställde varsin tapa med croquetas, dessutom en montadito med salmorejo och jamón serrano, samt carrillada (griskind i god sås). Okej, men inget höjdarställe.

I helgen var det bluesfestival i Sevilla. Konserter på Plaza San Fransisco på förmiddagen och i Parque de los Principes på kvällen. Vi gick på kvällen. Konserterna drog otroligt mycket folk. Jag och Disa åkte hem tidigare, vilket gjorde att Jesús missade chansen att få en bild på Disa med Edu Manaza :-)

Jag har tid att läsa mycket, som sagt, men inte tid för annat. Samma för Jesús, minus läsningen. Till slut blev det för mycket för lägenheten. Det tog en hel dag med storstädning (en fick hela tiden passa Disa som grät nästan hela tiden) innan stället blev beboeligt igen. Det firade vi med bakad potatis och skagenröra och vänner på besök.
Och ett nytt diskberg...