Jesús förbereder

Äh, det är ingen idé att jag försöker. Det blir inte mycket annat än gravidinlägg just nu. Det är väl för att det är så kort tid kvar (blir igångsatt inom ett par-tre veckor max) och för att jag inte gör så mycket. Kommer liksom inte ut på grund av benet.

I teorin visste vi att sista månaden skulle bli jobbig.
Nu vet vi att det verkligen stämmer.
Nu vet vi också varför man inte ska vänta till sista månader med att fixa i ordning bebisgrejerna.
Jesús får helt enkelt göra allt själv.
I går var han på Ikea med en kompis och köpte skötbord, byrå (till bebisgrejer), tvättlappar och lite annat småpyssel till bebisen.
I går kväll var han på stan för att fixa minisockar, nappflaska, blöjor, amningsinlägg och lite annat. På förmiddagen köpte han ben till badbaljan. Jag var faktiskt med, men orkade så lite att jag mest var i vägen:-)
Han har hämtat hem saker som vi får låna, och ska hämta ännu fler saker, som barnstol och vagn.

När han kom hem byggde han Ikea-möbler. Jag hade börjat på skötbordet (plockat ut delarna ur kartongen och satt i fyra träpluppar i en trästav, fel trästav), jag gillar att bygga Ikea-möbler, men blev så trött att jag fick sätta mig väldigt snart. Är det järnbristen tro?
Han lagar all mat, dukar, ställer undan, diskar, städar, plockar i ordning, servar mig med vatten, sprutor, tabletter och böcker, bäddar, tvättar (nej vänta, det var ju jag som la i tvättmaskinen), vattnar, tömmer kattlådan, ger Pipen mat och vatten, skjutsar och följer med på läkarbesök, handlar, ställer i ordning mina saker inför de lektioner som jag fortfarande har...
Jag försöker göra saker, men blir så trött av att stå och får ont i ben och fötter rätt snart, så det blir många pauser på soffan.

Jag tycker synd om honom, men jag kan inte göra mycket. Ungefär ingenting.
- Du ska bara sitta med fötterna högt upp, gå lite och ta järntabletter. Resten tar jag hand om, säger han.

TUR att Jesús har fått semester nu!
Tur att det är så kort tid kvar av graviditeten.
Det är verkligen enerverande att vara så orkeslös och ha ont. Jag längtar efter att kunna gå som vanligt, orka som vanligt, göra saker, cykla, simma. Bli stark igen.