Fotbollsspel och mat

Som sagt, svärföräldrarna firar guldbröllop med flera festligheter under året, och den första hölls i lördags för familjen.
Vi träffades på en restaurang i Bollullos vid lunchtid, halv tre. Där var det kallt, som på alla andra ställen inomhus och utomhus (jag vet att jag är tjatig med kylan) så alla satt med jackor på inomhus och frös ändå.

Men skoj hade vi!
Det blev långlunch på flera timmar, mat och efterrät, och jag hade Jesús brorsson snett mittemot, och han gjorde korttrick. Han har lärts upp av sin far och är ute och trollar när pappan inte hinner med alla jobb.
Älskar trolleri.

Efter långlunchen gick vi till en bar för att ta eftermiddagsdrinkar. Mörkt med lila ljuskällor, bardisk, karaoke, jag tänker att det är nog inte ett ställe dit man tar med sig barn i Sverige, och det är så skönt avslappnat i Spanien. Så där satt vi i ett par timmar, familjen med ett ålderspann från 5 månader till 76 år. Minstingarna sov eller lyftes från famn till famn, småtjejerna lekte kurragömma och fick choklad i baren.

Sedan åket vi till Bormujos och fortsatte kalaset där. Det fanns både biljardbord, dart och fotbollsspel, på det sistnämnda upptäcktes oväntat sexåringens stora talang, Jesús pappa spelade biljard med mig, gjorde medvetet en dundertabbe för att jag inte skulle förlora så stort, men det hjälpte inte. Och vi hade så roligt!

Sista anhalten var en tysk bar bredvid. Dit kommer en massa utlänningar tydligen, och det var förvånande att se att de bor så många utlänningar i Bormujos. Både tyskar och engelsmän fanns där, och på söndagar kan man beställa Sunday Roast.
Mer fotbollsspel, mer prat, studerande av en full engelsman (man ser inga fulla spanjorer, så det är en ovanlig syn här, en full människa). Och klockan blev halv elva och middagsdags så vi beställde in mat och satt kvar till halv ett, då Disa, som vaknat efter att ha sovit i vagnen flera timmar, blev trött igen och vi bestämde oss för att åka hem, som de första i gänget.