måndag 20 augusti 2012

Marrakech - dag tre

Sista heldagen i Marrakech, och vi visste precis vad vi skulle göra. Vi skulle gå utanför medinan och till den nya stadsdelen Ville Nouvelle som de kolonisierande fransmännen byggde 1912 efter sitt tycke och smak.
Vi tog vägen genom Cyber Park, där det finns internetautomater uppställda.


Vi satte oss på en bänk för att via och dricka det medhavda vattnet, men på de 15 minuter det tog oss att komma till den bänken från riaden hade vattnet blivit så varmt att det kunnat tas för te-vatten. Vi tänkte, att är det så varmt att dricka kan vi hälla det över oss istället, men det var ju hett!
Vi fortsatte.
44 grader visade en termometer i skuggan.
Vi såg två män som bar jacka.
Det var väldigt väldigt varmt. Och långt. Tråkig väg. Och till slut var vi framme i stadsdelen.


Vilken besvikelse! Så deprimerande fult och tråkigt! Och dött. Allt var stängt. Varenda bar. Marknaden. Kafeterian med 200 olika sorters marockanska bakverk hittade vi inte ens, men hade vi gjort det hade det naturligtvis varit stängd.
Räddningen blev, efter 45 minuters traskande i hettan, mitt på dagen, en liten bar där vi stannade för att dricka vatten samt äpple- och apelsinjuice som killen gjorde i ordning.
Vi tog taxi tillbaka.
Åt lunch på middagsstället dagen innan, Foucauld. Låter fantasilöst, men Jesús ville ha en egen pastilla. Min hade varit så god, tyckte han. (Pastilla är som en inbakad paj. Åtminstone de jag har ätit har varit fyllda med kyckling. Ovanpå är de pudrade med kanel och florsocker. Mycket, mycket gott.)
Oturligt nog var pastillan slut, men det blev lamm och plommon-tagine och citronkyckling-tagine istället.


Jag blev kär i de kaklade väggarna.
Gick till riaden och sov.
Ja, vi sov mycket, man blir väldigt trött av kraftig hetta..
Därefter gav vi oss ut i souken för att pruta på en kaftan åt Jesús. Det är hans favoritplagg när det är varmt.
Jesús har aldrig prutat och var värdelös på det. Jag gjorde så gott jag kunde, och var nästan lika dålig.
Men en kaftan blev det, försäljaren var nöjd, Jesús också.


För den som tycker att bilden ovan är jättefånig vill jag bara säga att det finns förmildrande omständigheter.
Vi tog en ordentlig titt påden stora moskén, och på La Guralda som J envisas med att kalla tornet, efter Sevillas upplaga.


I intilliggande parken träffade vi en liten mager kattunge som pep och ville bli klappad. Säkert ville han ha mat också, gud så mager han var, och hade det funnits ett matställe vilket-som-helst så hade jag gått och köpt en kyckling eller en fisk till honom. Men det fanns inget i närheten.


Sedan fortsatte vi till Djemaa el-Fna. Äntligen såg vi torget kvällstid. Vår besvikelse över platsen från föregående dagar förbyttes i förundran och förtjusning. Det var så mycket folk. Vid apelsinjuicestånden, matborden, på den öppna platsen, runt ormtjusarna, hos hennamålarna, de stod i ring runt sagoberättare och musiker, köade för att fiska flaskor och försöka vinna något. På avstånd hördes musiken, och röken från de uppställda köken steg i lampskenet. På marken runt torget tändes ljuslyktor. Jag köpte med en sådan och den lyser så fint i paton. Vad jag är glad över ljuslyktan!



Vi tog en tur på de intilliggande marknadsgatorna. Det var jättemycket folk ute och himla skoj att gå runt och kika.



Sedan letade vi rätt på kvällens matställe, Ryad Yana.
Det var ett toppenställe! En mysig innergård där ett fåtal små bord var uppställda.
Vi beställde en tallrik skivad tomat till förrätt, tomat, med kummin, salt, peppar och lök. Så enkelt, så gott!


Därefter blev varsin tagine: kyckling med dadlar till mig, lamm med torkade plommon till Jesús (igen, han visste inte vad han beställde eftersom han inte tolkade språket rätt). Så himla, himla gott!
Dessvärre började jag må illa efter halva portionen. Inte på grund av maten, utan på grund av att jag, sedan vi satte oss hade druckit en och en halv liter vatten. Man blir som sagt törstig av värme.

Det är otroligt att man kan dricka så mycket vatten, och bara svettas ut allt!
Synd på den goda maten. Jesús fick avsluta den.
Efterrätten fick jag ändå i mig, en skål hemgjord yoghurt, och efter någon halvitmme släppte illamåendet igen, så att jag kunde dricka mer vatten:)

2 kommentarer:

  1. Jesus ser i alla fall nöjd ut efter att ha ätit upp din mat :)
    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hade jag också varit om jag hade kunnat äta upp den. Maten var som sagt mycket god.

      Radera

ny gadget

ny gadget