Strömmen hade gått igen. Den hade redan varit borta i en timme, och vem visste när den skulle komma tillbaka? Vi hade ändå tänkt grilla, annars hade det varit retligt sådär med strömavbrott vid lunchtid.
Jag gick ned till grönsaksaffären, där var brödet slut och det skulle förstås inte bakas något nytt på grund av strömavbrottet. Men i affären brediv vårt hus fanns två vienna och en baguette kvar. Tur. Jag trevade mig in i affären. Hörde Santis röst borta vid köttdisken, men såg honom inte. Såg ingenting, visste ändå var juicen fanns.
Vid kassan stod grannarna och pratade. Ropade på en skäggig äldre karl om det var han som hade släckt byn, han och hans mannar med deras vägarbete.
Jag sneglade på glassen i frysdisken bredvid kassan och tänkte, att ifall de skulle sälja ut den billigt eftersom den ändå smälte, skulle jag slå till. En paket av den där macedoniaglassen...
Men jag fick inget erbjudande om glass till reapris.
- Hur ska ni nu kyla ölen, undrade en man i dörröppningen.
En äldre dam bakom mig tog tag i min arm och skrattade.
- Han bryr sig mer om att få kall öl än att det står mat på bordet! Hohohoho!
Efter ett par timmar kom strömmen tillfälligt tillbaka, men då var vi mätta sedan länge av grillköttet med marinad av ingefära, vitlök, honung och olja. Och små-chorizos och skrynkliga potatisar.
Bra att ha grill.
Grillen är bra på så många olika sätt. Sambon som inte har några problem med att plocka med maten över glöden med bara händerna säger att grillen är jättebra för att ta bort pyttehåren på fingrar och knogar. Tossig människa, den där :)
SvaraRaderaTycker han inte om småhår? FÖrsöker han bränna bort dem i näsan och i öronen också?
RaderaVissa frågor vill man inte ha svar på :)
SvaraRadera