Sommarbio i pation

När Jesús var liten fanns det en massa sommarbiografer i Sevilla, särskilt i hans stadsdel Triana. När vi bodde på Calle Alfarería och promenerade på gatorna i området pekade han ofta på ställen där han hade gått på cine de verano med sin pappa. Det var festliga platser med filmvisning och glada lampor och en liten bar där man kunde köpa tomates aliñado, öl och solrosfrön.
Inte en enda biograf finns kvar, de har förstörts i nya husbyggen, så vi har valt att starta en egen cine de verano, i litet format.
Första visningen var igår kväll. Vi bjöd in några goda vänner, tände festlamporna och började sessionen med att tända grillen. Vi hade lagt botellínes i hinkar fulla med is, gjort papas arrugadas, tortilla, skivat tomater och satt fram färskt bröd. Vännerna tog med sig tortilla, finfina köttskivor, vin och gjorde argentisk chimichurrisås. Kolen glödde. En makrill fräste på gallret. Gazpacho i snapsglas.
Sedan ut med skålen med marshmallows och grillpinnar i trä.
Och så solrosfrön och popcorn. Den lilla tv:n sattes på bordet och var och en tog plats i pation för att se The Shining. Hu!
Jag hade en massa bra förslag på film till första visningen, men Jesús gillade inte ett enda av dem (vi är väldigt olika i fråga om filmer), och sedan fuskade han. Medan jag såg på Eurovision var han på den dåliga hårdrocksfestivalen vid floden med de andra och spred ut ett rykte om att jag bara gillar Hugh Grant-filmer! Varefter ingen ville låta mig bestämma.
Jag lät J välja film, med fyra villkor: a) Ingen zombiefilm. b) Ingen sience fiction från 1950-1960-1970-talen. c) Ingen Dracula. (J har dem alla) d) ingen dubbad film.
Inte många kvar att välja bland i J:s rätt omfattande filmsamling. Det blev The Shining.
Stora delar av den såg jag inte.
Fy fasen vilken film, rent ut sagt.

Nästa gång väljer jag...