Det blev en kackerlacksjägare

Hemkomna efter att ha varit borta hela dagen.
Öppnar dörren.
Något saknas.
- Men... Var är pipen?!?
Pipen som alltid står och väntar på oss när vi öppnar, som sedan skuttar till den röda mattan, kröker rygg och vässar klorna i den, som en hälsning.
Men nu. Ingen pip.
Jesús går in, ser sig omkring.
- Pipen är upptagen, konstaterar han.
Japp. Ute i pation sitter pipen i givakt, stirrandes på en kackerlacka två meter upp på väggen. Han släpper den inte med blicken. Kackerlackan rör på en fot, och pipen ställer sig på bakbenen och sträcker sig mot odjuret.
Det var precis det här som Jesús hoppades på. En kackerlacksjägare.
Det föds inga odjur i huset längre, det har Kackerlacksmannen sett till. De vi ser är av den stora sorten som kommer flygandes. Och det är här som Pip-Larsson tar över.
Jesús vill hjälpa pipen, tar en kvast och smäller ned kackerlackan. Nu blir det fart på katten! Oj, vad han jagar! Han jagar odjuret överallt, ut och in mellan krukor, slänger iväg det i munnen, skadar, leker. Vi stänger dörrarna för att kackerlackan inte ska försöka smita in och rädda sig under soffan, men tittar på genom rutorna. Mycket underhållande. Snart ska kackerlackan dö!
Nummer fyra, för övrigt.

Välförtjänt vila...