Lucka 8 - Itálica

Del åtta i 2015 års bloggkalender

En av romarimperiets viktiga städer på den iberiska halvön var Itálica, som låg där vi finner Santiponce numera, strax utanför Sevilla. Ja, Santiponce har byggts ovanpå alla ruiner efter den romerska staden,  och i marken vimlar det av fynd. Det är inte tillåtet att gräva, men det sker ändå. En kusin till Jesús, som ägnade sig åt narkotika och olagligheter, försörjde sig för längesedan med att gräva efter fynd och sälja dem. Jesús pappa fick en liten lampa, som vi nu har här hemma.
Den gamla teatern har grävts fram, svår att besöka dock, och så har vi besöksmålet Itálica, lite ovanför byn, där man kan se ruiner, mosaikgolv och amfiteatern.
Itálica var en av de viktigaste städerna i området, jämte Mérida och Córdoba. Staden ska ha grundats år 206 f Kr. Här föddes två kejsare; Trajanus och Hadrianus. Det fanns en hel del folk med pengar, och dessa flyttade upp till sina sommarhus på höjden, där även nöjen som amfiteatern och badet låg.

Amfiteatern var stor. Trappavsatserna som var sittplatser är ganska förstörda så det är svårt att föreställa sig hur hiskeligt högt de nådde, men det fick plats 25 000 åskådare och ska ha varit den tredje största amfiteatern i det romerska imperiet.
Över pelarna lades plattor, som ibland togs bort för att släppa ut ett lejon eller annat rovdjur bland fångarna som var tvungna att slåss. Det var mycket populärt bland publiken. Ibland täpptes den lilla bäcken, som går här under, till och hålet vattenfylldes så att fångarna var tvungna att kämpa i små båtar på vattnet, ibland med krokodiler som spännande moment.

Längs den långa gatan, som under romartiden hade tak för att skydda mot den heta solen, ser man vissa pelare, och gatan leder till sommarhusområdet, där man på plats kan se många vackra mosaikgolv.

Golven var fantastiskt välarbetade. Man tror att golvläggarna hade en slags kataloger som kunderna kunde välja ur, eftersom man finner likadana golv på olika platser.

Bland de vackra mosaikerna kan man se golvet med färgglada, vackra fåglar, gjorda av stenar i olika färger, och gudabilder.

Romarna var roade av pygméer och avbildade dem i löjliga situationer.

Många av golven saknas, eftersom de har plockats bort och stulits genom åren. I Casa de Pilatos, till exempel, hittar man både mosaikgolv och statyer från Itálica.
En del golv och statyer kan man se på arkeologiska museet i Sevilla, men det är fint att se mosaikerna på plats, så gör ett besök i Italica. Gratis inträde för europeer.

Lucka 7 - Monasterio de la Cartuja

Del sju i 2015 års bloggkalender

Det här klostret förtjänar mycket bättre bilder än mina, som jag tog för längesedan alldeles för sent på dagen.
Monasterio de la Cartuja, har ni hört talas om det?
Låt mig berätta lite.
Klostret ligger i området som användes till världsutställningen 1992, lite avigt mitt bland alla moderna byggnader i stans ytterkant.

Området har i urminnes tider (nåja) översvämmats av den närliggande Río Guadalquivir och haft en finfin lermark. Här har landsbygdsbor och krukmakare hämtat lera till sina keramikverksamheter. Ända tills någon fann en jungfru Maria-staty i  en lergrotta i mitten av 1200-talet. Kanske kom den från någon sjunken båt, vem vet, den sågs i alla fall som ett tecken och det byggdes ett kapell på platsen där man fann figuren. Runt kapellet byggdes ett kloster som befolkades av franska kartusianermunkar som lever helt i tystnad. Där på klostret förberedde Columbus sin andra Amerikaresa.

Sedan på 1800-talet försvann munkarna och klostret kom i en engelsmans ägo. Han inredde en keramikfabrik i det gamla klostret och började tillverka Cartujaserviser, som många har här i Sevilla. De karakteristiska skortstenarna smälldes upp, en skorsten och ugn för varje dag, eftersom det tog ett helt dygn att värma upp kolugnen som keramiken brändes i.

Fabriken har flyttat till ett område nära Gerena, men klostret står kvar.
Efter världsutställningen 1992 bestämdes det att det skulle inrymmas ett museum för modern konst där (Centro Andaluz de Arte Contemporaneo), och så blev det. I dag är klostret ett kulturellt centrum för konst, teater och musik. Utställningarna byts var tredje månad, och på somrarna hålls konsertserien Nocturama med kvällskonserter mitt i den hetaste sommaren där.

Utanför klostret kan man se ett över 500 år gammalt träd som Columbus son planterade av ett frö som fadern tog med hem från Amerika.

Kika gärna in i klostret om ni har tid!

Lucka 6 - Tjurfäktningsarenan

Del sex i 2015 års bloggkalender

I slutet av påsken eller under den stora Aprilferian startar tjurfäktningssäsongen i Sevilla.
Om man en sådan dag går förbi tjurfäktingsarenan går det inte annat än att faschineras av alla finklädda människor, vagnar, spektaklet som pågår utanför och traditionerna, vad man än tycker om tjurfäkting
I Sevilla är tjurfäktingen i allra högsta grad levande. Fast det är väl inte så många ungdomar som går på tjurfäkting, utan snarare äldre samt nyfikna turister.

Tjurfäktingsarenna i Sevilla - Plaza de toros de la Real Maestranza de Caballería de Sevilla - (puh) är både en av Spaniens äldsta tjurfäktingsarenor samt den första som byggdes cirkelformad.
Det finns plats för nästan 13 000 åskådare, och arenana byggdes 1733, ursrprungligen i trä.
Det ska tydligen vara Spaniens viktigaste arena, och den med mest tradition.
Tjurfäktningsarenan kan mot en inträdesavgift ses från insidan vilken dag som helst, och det finns ett tjurfäktningsmuseum i anslutning.

Lucka 5 - Palacio de San Telmo

Del fem i 2015 års bloggkalender

Palacio de San Telmo, bredvid det fantastiska hotellet Alfonso XIII, räknas som Sevillas vackraste barockpalats.
Leonardo de Figueroa var de ledande arkitekterna inom Sevillas barockarkitektur, och tillsammans med sin son ritade han palatset. 1628 började det byggas, och 1734 stod det färdigt.
Palatset var i början skola och universitet för föräldralösa barn och ungdomar till försvunna och döda sjömän, men övergick sedan ett prästseminarium. En av de som har studerat här är poeten och skräcknovellernas Gustavo Adlofo Bécquer. I dag inryms det andalusiska parlamentet här, det är härifrån som Andalusiens självstyre sköts.

San Telmo är Sevillasjömännens helgon, och han står staty i portalen.
Längs byggnaden finns många av Sevillas berömdheter avbildade, bland andra Velázquez och Murillo.
Jag har inte varit inen i palatset, men det går att besöka. Man får registrera sig och ansöka om en tid. Om du är intresserad av ett besök, titta in på den här sidan. Jag är sugen. Lovar att visa bilder om det blir något!

Lucka 4 - Archivo de Indias

Del fyra i bloggkalendern 2015

Mitt i centrum ,bredvid katedralen, ligger Archivo de Indias. Här finns all dokumentation från spanjorernas upptäckande och koloniserande av Amerika.
Huset byggdes i slutet av 1500-talet som börshus, då prästerna protesterade mot en alltför livlig kommers på katedralens apelsingård, och till och med inuti kyrkobyggnaden när det var dåligt väder. Det var handel med de exotiska varorna från den nya världen.

På 1700-talet fick huset en ny uppgift: där skulle all dokumentation från Amerikaresorna samt övriga upptäckarresor förvaras. Brev, reseberättelser, redogörelser, kvitton, dokumentation. 80 miljoner sidor och 8 000 handritade kartor finns där.

Sydamerikakarta, med Chile till vänster och Brasilien till höger.

Materialet är främst studiematerial, men det brukar hållas tillfälliga utställningar också, då allmänheten får se en del av arkivets skatter. Just nu pågår utställningen Fregatten Mercedes sista resa.
Varför ligger arkivet i Sevilla, undrar säkert några stycken.
Jo, Sevilla var under ett par hundra år centrum för sjöfarten till den nya världen. Här planerades och förbereddes alla expeditioner, hit reste alla äventyrslystna sjömän både från Spanien och från utlandet för att gå ombord på någon expedition, hit reste organisatörerna, beställarna, köpmännen. Sevilla var platsen för den som hade anknytning eller intresse av en expedition. Hit fördes skatterna, varorna och berättelserna, härifrån utgick erövrarna som la nya landområden under sig. Här förberedde Columbus sina resor. Det var i Sevilla allt hände.

Lucka 3 - Torre del Oro

Del tre i bloggkalendern 2015

Torre del Oro - guldtornet är en av Sevillas mest kända sevärdheter. Ni hittar det vid Río Guadalquivirs flodkant, vid den sköna  Cristóbal Colón-promenaden.

Sevilla ligger en bit från havet, så handelsmän och erövrare har kommit via floden. Här åkte både lyckosamma japanska handelsmän, och nordiska vikingar, som Sevillaborna kastade apelsiner på för att försvara sig.
Araberna byggde på 1200-talet detta försvarstorn i anslutning till den mur som tidigare omgärdade Sevilla.

Varför kallas tornet Torre del Oro - guldtornet? Det är ingen som vet säkert. En teori är att tornet var täckt av gul mosaik som glimmade i solen, en annan är att rikedomarna från Sydamerikaresorna förvarades där.

I tornet finns ett litet marinhistoriskt museum inrymt. Där kan man se gamla kartor, sextanter, kompasser, båtmodeller och portätt av stora sjömän.

Via de halvläskiga trapporna kommer man upp och ut och kan kika på utsikten.

Tre euro kostar besöket, halva priset för barn upp till sex år, och gratis på måndagar. Öppet till klockan 19 varje dag.

Lucka 2 - Trianabron

Del 2 i 2015 års bloggkalender

Puente de Triana heter inte alls Puente de Triana, utan Puente de Isabel II (efter drottning Isabel II som regerade då). Men fråga inte efter Isabel-bron när du är här utan efter Trianabron, annars kommer du förmodligen aldrig fram.
Det har varit svårt att få till en bro hör över Río Guadalquivir med dess sandiga, mjuka strandkanter..Redan romarna försökte, men fick ge upp. Araberna kom på att göra en bro av småbåtar på 1100-talet, och båtbro har det varit fram tills att den nuvarande byggdes. 1852 invigdes den med militärparad, och Trianabron räknas som Spaniens äldsta järnbro.
Det sägs ofta att det var Gustave Eiffel som designade bron, järnbroar var en av hans specialiteter, men det var istället ett par av hans elever, som dessutom hade den gamla Pont du Carrousel i Paris som förebild.
Bron binder samman den kända, personliga stadsdelen Triana med centrum. På var sin sida om bron på Trianasidan ligger Fyren med tapasbar och San Jorgeborgen där inkvisitionsdomstolen höll till.
Den som bor i Triana är alltid glad att gå hem över bron, komma på rätt sidan av staden, och möter alltid bekanta ansikten på överfarten.
Från bron ser man bland annat Torre del Oro, och många fotograferar sig med tornet i bakgrunden. Under bron går turistbåtarna. Om ni frågar mig är det onödigt dyrt att ta en turistbåt. Den går bara fram och tillbaka. Hyr en trampbåt istället.

På Trianabron sätter förälskade fast hänglås och slänger nyckeln i vattnet. Men kommunen ser det som ett problem och kommer då och då och knipsar av alla hänglås. Jag tror att folk börjar ge upp.

Det finns förstås fler broar över Guadalquivir. Ett par fina (från världsutställningen 1992) som Alamillobron, andra fula. Cachorro-bron avskyr jag. Den stora Puente del Centenario tycker jag om att åka över, den går över hamnen och utsikten är fascinerande.

Det har förstås skrivits en sevillana om denna bro som ligger Sevillaborna varmt om hjärtat. Här kommer en länk till Cuando paso por el puente Triana.



Oj, vad jag känner mig spansk när jag skriver det här. Om det är för Jesús familj som alltid har bott i Triana, hans pappa som gång på gång målar stadsdelens kyrkor i akvarell, för att vi har bott där eller för att jag har varit så länge i Sevilla... Trianabron och Triana ligger visst mig också varmt om hjärtat, märker jag.

Lucka 1 - Palats i Sevilla

Del 1 i 2015 års bloggkalender

Sevilla är en stad full med gamla vackra palats.
För ett par hundra år sedan var Sevilla Spaniens rikaste stad., då staden var centrum för de spanska Amerikaresorna. Här planerades resorna, här kontrakterades sjömän, hit for äventyrarna, här hamnade Amerikas skatter, det uppfördes hotell och restauranger, allt fler kom för att spendera i staden.
Sevilla var dessutom centrum under erövrandet av Al-Andalus, det arabiska riket i Spanien, kung Fernando och drottning Isabel bodde här, och med dem följde många adelsmän och mäktiga krigsherrar som behövde fina bostäder.
Gamla vackra palats finns det alltså.
De flesta är privata och gömda för allmänheten, vissa med vackra pation som man kan kika in i. En del har gjorts om till hotell, och ett har gjorts om till Sevillas njutningsupplevelse nummer ett; Aire de Sevilla-hammamet.
Ett palats som man faktiskt kan gå in i och besöka är Casa de Pilatos.

Det är ett hus med stora salar, innergårdar, konstsamlingar, kaklade väggar och två vackra trädgårdar.

Palatset började byggas i slutet av 1400-talet och uppfördes i en blandning av olika stilar, främst italiensk renässans och andalusisk mudejar.

På övervåningen hålls guidade turer. Dels får man veta mer om hur de vackert möblerade salarna användes, dels visas samlingen av konst och värdefulla föremål upp.

I trapphuset och i salarna på nedervåningen kan man i lugn och ro njuta av vackert kaklade väggar.

Det finns två trädgårdar.

Fontäner, dammar, blommor, skulpturer och keramikkrukor.

Vägen ut till lilla trädgården leder genom ett litet galleri med skulpturer och rester från romartiden.

Palatset har synts i flera storfilmer. Till exempel Lawrence of Arabia och Knight and day.

Casa de Pilatos hittar du lätt på Plaza de Pilatos om du följer Calle Àguilas från Alfalfatorget.
6 euro kostar det att besöka bottenplanet, för två euro till får du se samlingarna på övervåningen.
En dag i veckan bör vara gratis, som på alla museer i Spanien. Ring gärna och kolla om du planerar ett besök!