Diabetesbarnet

Det har gått drygt ett år sedan Runa diagnosticerades med diabetes typ 1, sex år gammal. Starten var en mardröm på det spanska sjukhuset. Jesús fick en chock så stor att den satte sig fysiskt, och han blev sjukskriven, kom inte upp ur sängen.

Diagnosen var anledningen till att vi bestämde oss för att tacka ja när jag blev erbjuden ett vikariat på lokaltidning i mina hemtrakter, ett år. I Sverige skulle Runa få insulinpump, i Spanien skulle hon inte få det. Få diabetiker får pump i Andalusien, det kostar regionen för mycket och väntelistan på pump är många år.

Innan Runa fick sin pump var vi uppe i tio - tolv injektioner varje dygn. Sömnbristen höll på att ta knäcken på oss. Bra nätter larmade det för högt eller lågt blodsocker några gånger. Dåliga nätter, som var i majoritet, larmade det flera gånger i timmen. Då gällde det att gå upo och hämta insulinspruta eller något att äta.

Det är bättre nu, men diabetesen kan man inte slappna av ifrån. Igår åkte jag med Runa till grannstaden. Det var matfestival, ansiktsmålning, pyssel och konsert. När vi kom fram slutade den blodsockermätande sensorn att fungera. Inget mer blodsocker visades, pumpens smarta funktioner la av.

Jag hade blodsockermätare med och ville ta ett blodprov på henne innan maten, men Runa är fruktansvärt stickrädd. Efter lång övertalning fick jag sticka henne i fingret, tryckte fram en stor bloddroppe men den urkassa mätaren, den sämsta jag stött på i mitt 35-åriga diabetesliv, visade error och det var sista provstickan i burken. Jag svor så jag skrämde bort övriga vid bordet.

Det blev en lång dag med många frågor om måendet, och "vänta" med allt hon ville äta, tills vi kom hem

Väl hemma blev det ny överyalningsmatch för att ta nytt blodprov i fingret, och sedan en lång ångestfylld kamp för att sticka fast en ny sensor på armen. Det krävs två personer för att sätta fast sensor och insfusionsset om det måste göras när hon är vaken. En som kan hålla fast henne när det krävs.

Hon var så less på sjukdomen på kvällen. Vi pratade om att spola ner den i toaletten, döda den elker sätta den i fängelse.

När nya sensorn till slut började fungera krävde den ett nytt blodprov i fingret för kalibrering. Då sov hon så djupt att jag lyckades sticka henne i fingret utan att hon vaknade. Det kan vara första gången som hon inte har ryckt åt sig fingret och smetat ut bloddroppen, så provet inte har gått att genomföra