Då tar vi fram spelet, fyller ett par skålar med godsaker som Åsa hade med sig hit, och en slurk vin hamnar i ett glas, en slatt överbliven läsk i ett annat, och vi spelar och det ser ut som om jag är chanslös, men så tar det sig på slutet och jag vinner med ett poäng!
Älskar Carcassonne.
Och att spela med Jesús.
Jesús är den jag helst är med. Vi har så roligt ihop. Vi trivs så bra samman. Och även om jag fått en släng hemlängtan, förmodligen framkallad av den där siken, och av svenskbesöket, så vet jag att det inte är något alternativ att bo i Sverige. Inte så länge som Jesús inte kan följa med.
Vad skulle jag göra där?
Själv?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar