Den fula, förstörda Solkusten

Jesús tillbringade hela somrarna i Fuengirola med familjen när han var liten. De hyrde en lägenhet, pappan såg till att ha alla sina målarjobb i närheten och så stannande de där vid havet, i svalkan. Att det blev just Fuengirola beror på att Jesús mamma åkte dit som liten tös under flera somrar. På den tiden var orten en enkel fattig fiskeby.

När Jesús föddes hade byn förändrats mycket, en massa hotell hade byggts, det fanns internationella barer och det var mycket turister, men där de brukade bo, i stadsdelen Los Boliches, fanns det ännu atmosfär och på morgnarna gick familjen ned till hamnen och köpte sprattlande, nyfångad fisk av fiskarna som kom in med sina båtar.
Det går inte nu längre. Hamnen kan man inte ens nå. Den är bortbyggd och Fuengirola är en ren turistort. Fula hotell hukar över stranden. Det är helt fullt av utländska restauranger och turistshoppar längs strandpromenaden. I gamla Los Boliches finns inget spanskt kvar, det är bara restauranger och butiker för turisterna. Dett finns knappt något kvar som påminner om Spanien. Man hör inte ens spanska. Det genuina och vackra som turisterna kom för i början är borta och har ersatts med nybyggnationer. Det är det som är så trist.
Men okej då, det finns områden för "vanligt" folk också.
I Fuengirola finns inte bara tillfälliga besökare utan många utlänningar bosätter sig här också. Svenskar till exempel, och andra nordbor. Här har vi svensk skola, svenska livsmedelsaffärer, svenska föreningar, läkare, tandläkare, advokater och byggjobbare. Svenska matställen. Det är ett svenskt område i Spanien.
Fast även om det bor många svenskar här är engelsmännen i ännu större antal. Fuengirola är som ett mini-England. Det finns så mycket engelsmän att de inte behöver lära sig spanska, de har alltid ställen att gå till där det pratas engelska. Det engelska matstället, till exempel, där vi har ätit ett par gånger. Trevligt, kul, gott och billigt, och enbart engelsmän där. Och åtminstonde en i personalen kan inte spanska. I höstas var jag tvungen att beställa på engelska, och i helgen bad jag om en sked på spanska, och hon visste inte vad jag sa. Jag vägrar beställa på engelska igen!
Jag tycker att det är jävligt respektlöst. Av engelsmän, tyskar, svenskar, utlänningar över huvud taget som lockas av stränder och varmt klimat och bestämmer sig för att flytta till Spanien, att de inte ens bryr sig om att lära sig språket. Och är man svensk och inte lär sigi språket är det klart att man måste anlita svenska företagare när man behöver hjälp med något. För jag vill inte tro att svenskar menar att svensk sjuk- och tandvård, till exempel, är bäst i världen? Det står annars i Jesús guidebok, att svenskar är mycket stolta och högfärdiga gällande just det. Svensk vård och politik är bäst i världen, enligt svenskarna själva.


Men nu var det Fuengirola det handlade om.
Jag förstår att mågna lockas av klimatet, det gör jag verkligen. Men  herregud, om man flyttar så långt hemifrån, varför inte välja något vackrare ställe? Cádiz-kusten? Huelva-kusten? Eller i Almería?
Kan inte uttala mig om Solkusten i stort, har bara sett biten mellan Malaga och Fuengirola (och Marbella), men det är jäkligt fult.
Det spelar förmodligen ingen roll när man kommer som turist och vill bada och sola, helst i poolen. De som åker hit på semester kommer ju inte för att se Spanien utan just för sol och bad.
Jag har aldrig varit på chartersemester så jag visste inte vad som väntade när vi åkte till Fuengirola i höstas. Eller, jag anade eftersom jag för ett par år sedan åkte egna turer till Algarvekusten medan J jobbade i närheten. I alla fall, jag tyckte inte alls om vad jag såg.
Den här gången visste jag vad som väntade, och det blev en fin helg. Man får ta det för vad det är. I Sevilla kan man ju inte äta engelsk frukost, eller thaimat, eller smörrebröd eller köpa svenska böcker och rågmjöl.

Jag är glad att Jesús inte kommer härifrån. Fast å andra sidan kanske jag hade uppskattat Costa del Sol mer då...