Grillfest på Andalusiens dag

I går var det Día de Andalucía - Andalusiens dag.
Ledigt för de flesta, så det firade vid med en grillfest.
Fast egentligen firade vi Jesús som fyller år på måndag.
Enligt väderleksrapporten skulle det bli fint väder just den här dagen, och det blev det.
Vi åkte till La Minilla i Ronquillo igen.
Det var fullt med bilar när vi kom, men man märkte inte att det var så mycket folk.
Vi fick det sista lediga rastplatsbordet med tillhörande grill och papperskorg och med perfekt utsikt över sjön.
Vi - det var ett gäng vänner samt Jesús föräldrar, hans syster med familj och en liten brorsdotter.
Jag har sagt det förut, men spanska festligheter alltså... Jag gillar dem. Föräldrar i 75-årsåldern blandas med unga kompisar och små ungar. alla är tillsammans här.

(Ledsen att det FORTFARANDE är bildlöst. De får helt enkelt läggas in i efterhand,när det går.)

Gudars så mycket mat vi hade.
Allt dukades upp på bordet.
Två tortillor, varav en med squach och mynta (fantastiskt god), chorizo, stark ost, underbart smakrika tomater i skivor med grovt salt strött ovanpå, hembakt bröd samt portugisiskt, en burk fikonmarmelad, potatischips, mashmallows att grilla, apelsiner från eget träd, material till chokladbananer, heminlagda oliver, sockerkaka och muffins.
En stor hink full med is och botellines - småflaskor med Cruzcampo-öl, vin och läsk.
Och massor av kött.
Tjocka korvar (inte vanliga grillkorvar från snabbköpet, de finsmakande spanjorerna vill inte ha sådant, utan hemgjorda korvar eller korvar gjorda hos närmsta slaktare), filéer av någon del av ibericogrisen samt ett par kilo lammkött.

Det låter otroligt, men innan vi åkte var vi oroliga över om maten skulle räcka, det hade nämligen tillkommit en del folk i sista stund.
Herregud vad vi åt.
I ett.
Från klockan halv två ungefär. Utan avbrott.
Vid sextiden klarade jag inte mer och det blev bara smakprov av chokladbananerna.
En timme senare åkte Jesús familj, och ytterligare en timme senare, när det nästan blivit mörkt och alla vid sjön gett sig av, tände vi grillen igen med grenar som vi hittat och grillade ännu mer lamm.
Fast för min del blev det inget mer. Det var helt fullt i magen.
Tack och lov att jag hade dessa fantastiska, töjbara mammabyxor.