måndag 12 december 2011

Att baka i Spanien

Mycket jobb för lite kardemumma...

Om man gillar att baka är det ingen bra idé att skaffa en spanjor och flytta till Spanien.
Första problemet är ugnen. Det är långt ifrån självklart att ha ugn här. Inte i någon av de tre lägenheter vi har hyrt har det funnits ugn.
Till slut köpte vi en, en liten svart bordsugn.
Då visade sig nästa problem.
Ingredienserna.

Gå in i vilken mataffär som helst i Sverige och betrakta raderna av socker, sirap, jäst, kakao, de otroligt många mjölsorterna...
Här i södra Spanien bakar man inte, och det märks på hur svårt det är att hitta ingredienser. Ja, det är rena detektivarbetet.
Vetemjöl finns, och i några stora butiker kan man köpa en sorts grovt mjöl också. Vitt strösocker och ägg har alla, och många säljer torrjäst och bakpulver.
Kakao har jag bara sett i den lilla delikatessbutiken i El Corte Inglés, det stora varuhuset på Plaza Duque. Men det var flera år sedan.
Det finns mörk sirap, men ingen ljus. Att baka filmjölkslimpa är omöjligt eftersom det inte finns filmjölk. Ja, det finns överhuvudtaget få laktosprodukter. Smör finns, även om hälften av sorterna är osaltade så man får vara försiktig med att ta rätt, och det är lite lurigt att räkna femtedelar och sjättedelar av paketet eftersom inte gramgradering finns, men det är ett lyxproblem. Jag har äntligen fått tag i färsk jäst i en stor butik.

Florsocker kan man hitta i kryddståndet på matmarknaden i Triana. Där köpte jag vaniljsocker, vilket visade sig vara strösocker med lite vaniljsmak. Dit borde jag ha gått med min specialbeställning Kardemumma, men jag gick till kryddbutiken här i Pajanosas istället, kryddbutiken som för övrigt säljer jaktutstyrslar och hundmat också.
Tjejen visste inte vad kardemumma är, men lovade att beställa hem det.
Två dagar senare kom jag tillbaka.
- Är det här... kardemumman?
- Ja, det fanns inte mald.

Jag köpte påsen eftersom jag gett mig fan på att baka kanelbullar, men klurade en bra stund på vad jag skulle göra med de stora kärnorna.
Jag öppnade en, och inuti låg en mängd små svarta frön.
Jahaja. Det var bara sätta igång.
Det tog trekvart att klippa upp fröna, pilla ur kärnorna och fylla en tesked med svarta frön som jag sedan malde i morteln.
Mycket jobb för de kanelbullarna. Men de blev attans så goda....


5 kommentarer:

  1. De ser ljuvliga ut :)

    /C

    SvaraRadera
  2. Men Annika!! Du borde ordna lite sporadiskt café, med nybakade svenska bullar! De ser helt underbara ut! Jag blir riktigt sugen på att baka. Tänk att det kan bli sån´t sug att baka, när det är så många hinder att komma över. Duktiga du!!

    SvaraRadera
  3. Ja, hörrni, bullarna blev precis lika goda som de ser ut.
    Hinder i vägen ja, ändå skrev jag inte om jäsningen... Degen växte inte förrän jag ställde bunken på golvet bredvid elementet. Vinter-Spanien är nog för kallt för bulldegar.

    SvaraRadera
  4. Hej, jag råkade ramla in på din blogg när jag sökte på sirap i Spanien. Tänkte baka pepparkakor här i Córdoba och hittar omöjligen sirap! Jag läste detta inlägg och gode Gud vad jag känner igen mig, hur många kanelbullebak, lussebullar och tunnbröd som jag velat baka som gått i stöpet. Roligt att se någon som lever samma typ av liv, bor här med min spanske pojkvän.
    Ville bara säga en hälsing några mil bort.
    Med vänlig hälsning,
    Ylva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, Córdoba, så kul! Har inte hört om någon svensk förut som har bott där. Har du bott där länge?
      Det finns som sagt mörk sirap (som går under namnet caramelo, om jag minns rätt) men ljus sirap har jag aldrig sett. Har fått några flaskor skickade till mig. Och jag tar med mig specialingredienser från Sverige när jag är där. Nu ska jag åka dit och har fått beställning på cocosfett från en annan svensk tjej som vill göra ischoklad!

      Radera

ny gadget

ny gadget