söndag 31 augusti 2014

Barn i macho-Spanien - del 3

Som jag redan skrivit är det här mycket viktigt att se om barnet är en flicka eller en pojke, och för att ingen ska behöva ta fel ser man till att märka ut flickorna ordentligt.
Först har vi de obligatoriska örhängena, som många flickor får redan på BB.
Sedan har vi kläderna och tillbehören. Som ska gå i ljusrosa. Och skulle det av någon anledning inte vara rosa måste det i alla fall vara flickigt, klänningar och prinsessor och grejer.

Vi förbjuder så klart varken skira klänningar eller färgen ljusrosa. Disa-ungen har plagg av alla typer (eller nja, hon har faktiskt ingen skir ljusrosa klänning i gammaldags stil som det nästan är lag på här, och kommer inte att få det heller om hon inte ber om det), men vi gillar inte den där flickmärkningen av olika skäl och tänker som så, att om det alltid när vi går ut genast står klart att Disa är en flicka har vi misslyckats. Och än så länge har vi enligt den modellen klarat oss bra, eftersom de flesta genast förutsätter att hon är en pojke.

Men det blev en rätt konstig situation på vårdcentralen häromdagen, en situation som verkligen visar hur viktiga kläderna och örhängena är.
De ville ha ett urinprov från Disa och klistrade fast en påse som hon skulle kissa i.
Det blev flera timmars väntan på den urinen. Vi gick hem för att vänta, bor så nära vårdcentralen. Disa dröjde. Jag åkte och handlade, lämnade J att vänta ut henne, och han fick springa tillbaka till vårdcentralen med bebisen, rädd att läkaren hunnit gå hem.

Sköterskan som tog emot urinprovet småpratade.
- Åh vilken liten pojke, så tjock och fin han är, men hördudu, gråt inte, det gör väl inte ont, sa hon när hon tog bort tejpen från den stackars ungen, den satt hårt fastklistrad.
Sköterskan hade sett Disas kläder, en vanlig body med glada blå och röda ränder, helt neutral tycker jag, men den är ju inte... flickig. Och hon har inte hål i öronen.
Och det var väl det som gjorde att sköterskan trodde att Disa är en pojke, trots att hon höll på att ta bort en urinprovspåse från ungens könsorgan.


Del 1
Del 2

19 kommentarer:

  1. Intressant, jag har gjort lite samma sak här i Sverige. Signe har ju inte så mycket hår ännu så klär jag henne neutralt som jag ofta gör så tror folk direkt att hon är en pojk. Nu klär jag henne lika ofta mer flikit eftersom jag efter 5 månader har tröttnat på att rätta folk. Eller så har hon en rosa napp el liknande. Det där med hål i öronen har jag tänkt på måste vara hemskt att få det så liten. Mina kusinbarn har det...mm kram /Hillevi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håll ut! Barn ser ju likadana ut när de är så små, det finns ingen möjlighet att skilja dem åt när de är klädda, om man inte väljer att klä dem pojkigt eller flickigt, men varför ska man göra det? Folk borde tänka efter innan de förutsätter att barnet är en pojke eller en flicka.
      Jag tycker inte heller om det där med örhängen på en sådan liten. Inte på mig själv heller, 32 år utan örhängen, hur är det möjligt :-D Där har vi ett bra svar när folk börjar kommentera den grejen.

      Radera
  2. Ja eller så kan man ju märka ut könet med ett rosa hårband på flickans hårlösa bebishuvud. Det är ju poppis här i Spanien. :)

    SvaraRadera
  3. Hahahaha helt otroligt!!!
    Men jag vet att det är möjligt, mina tjejer, örhängeslösa tills de var 6 år, blev också kallade pojkar tills håret liksom växte ut, då frågade de istället varför de inte hade örhängen, som om det vore lika konstigt att inte ha örhängen som att inte vara vaccionerad...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha, jag bara väntar på den första kommentaren om den örhängeslösa Disa...
      Om denna unge vill ha örhängen ska jag inte hindra henne (när hon blir äldre), men inte tänker jag välja det åt henne när hon är så liten. Men det är ju upp till var och en.

      Radera
  4. Spännande det här med vad man tycker är könsneutralt - i mitt fall hade jag ju en pojk så då undrade de flesta kanske inte lika mycket men i Sverige är ju iallafall alla typ basbodysar ganska könsneutrala men i Såanien är ju alla flickkläder sådär överfeminina gulliga, nästan alltid ha spets, rysch o gulliga - inte alls särskilt jag. Jag är för praktiskt o funktionell för att klä en bebis i allt annat än Jersey typ.

    Kul att du skriver mycket om Spsnien, kulturkrockar etc. Känner igen mig från min mammaledighet. Mycket tankar om hur man vill att ens barn växer upp etc. För mig är det här med att låta barn vara barn och få leka, hoppa i vattenpölarna etc en av de sakerna som fick mig flytta hem, typ ur i skur förskola.

    Sen kan jag tycka ibland att en del i Sverige går för långt när man pressar på sina egna åsikter på barnen. För mig är det viktigaste att mitt barn får vara sig själv - vilket just nu är leker med grävmaskiner i färglada kläder. För att han älskar färg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just det, här finns knappt könsneutrala basbodysar, 'även om det går att hitta diskreta plagg i vitt.
      Jag tänker att barn nog brukar tycka om färger, så det är synd att välja bort ett gäng färger bara för att de anses flickigt eller pojkaktigt.
      Den här ungen kommer att vara ute i regn och blåst, oavsett övrigas åsikter (fast det med vattenpölar är svårt eftersom det regnar så lite) men hur det blir att ha barn i Spanien, det är för tidigt att säga, kan inte tycka till om det än. Det blir intressant i alla fall, att se vad som väntar!

      Radera
    2. Jag vet inte hur det är i Sverige, hur föräldrar, som du skriver, pressar på egna åsikter på barnen. Jag tycker att barn ska få vara barn, utvecklas i den riktining det är meningen på något sätt. Här är det så tydligt att flickor och pojkar ska pressas in i var sitt fack. Låt en flicka spela fotboll om hon tycker om det, låt en pojke ha på sig färgglada plagg eller leka med ett leksakskök om han gillar det. Låt ugnarna leka och vara barn!

      Radera
  5. Åh, så är det i Colombia också! Hål i öronen tas på BB...

    SvaraRadera
  6. Det där med hål i öronen tycker jag är helt förfärligt! Bortsett från att jag personligen inte tycker det ser klokt ut på en liten bebis, så utsätter man ett litet barn för en helt onödig smärta och dessutom infektionsrisk, och när de blir lite större, risk att skada sig. Annars så tar man för givet ganska mycket även i Sverige. När jag var där nu i sommar hade jag satt på I en blommig solhatt en dag, i övrigt var han neutralt klädd, tror tom i blått eller grönt, och han ser ganska pojkig ut i ansiktet. Men när vi var på apoteket och jag frågade lite om tandborstar och tandkräm till bebisar tog hon för givet att I var en flicka...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är upp till var och en det där med hål i öronen. Själv kan jag inte tänka mig att utsätta min unge för det. Smärtan, ta hand om det och byta örhängen, hur hon förmodligen grabbar tag i öronen med de starka små händerna, plus att jag tycker att det ser... ja, strunt samma.
      Jag är övertygad om plaggens betydelse för att bestämma kön i Sverige också! Kul att du gav ett exempel!

      Radera
  7. alltså... Lite VÄL va?! Hoho! Här är det lite liknande med Victor, fast åt andra hållet. Alla tror att han är en tjej. ALLA. Trots att vi inte har sånna där sjuka "krav" på örhängen och grejer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Folk får tro vad de vill. men... suck alltså.

      Radera
  8. Hahahaha, om ni hade varit gaditanos hade ni svarat "Si está muy bien, pero tengo una pregunta... cuando le van a salir la p**** y los huevos? ;) / Anna Malaga

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahahaha! Vad bra! Synd att du inte var med!

      Radera
  9. Haha, det där låter ju helt galet! Hon har det som skiljer oss mest mitt framför ögonen men kan ändå inte bortse tillräckligt från kulturella påsatta könsmarkörer såsom kläder! Ojojoj....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant, eller hur? Men man blir förvånad...

      Radera

ny gadget

ny gadget