Mérida

Mérida är en liten stad, men absolut värd ett besök. Men man behöver ha hela dagen till besöket, för det finns mycket att titta på.
Hemma pratar vi om Skara som tusenårsstaden, men när Skara grundades var Mérida redan gammal. När Iberiska halvön tillhörde romarimperiet var den uppdelad i fyra regioner, och Mérida var en av dessa regioners huvudstad.
Flera monument finns kvar från den tiden. Till exempel cirkusen där hästkapplöpingarna hölls.
Och teatern som är en av de mest välbehållna romerska teatrar som finns idag.
Här hålls en teaterfestival varje sommar.

Man får tänka på vad man säger när man går runt på scenen. Teatern var byggd för att ljudet skulle höras så bra som möjligt, och vartenda knaster i gruset från fotstegen hörs tydligt.
En bäck ledde mot teatern och ibland dämde man den för att vattenfylla platsen framför scenen. Ljudet gick fram ännu bättre med hjälp av vattenspegeln.

På samma område som teatern finns rester av hus. I ett finns målningarna på väggarna kvar, och ett vackert mosaikgolv lagt med små små stenar i vitt och grått..

Man kan även gå och titta på amfiteatern där de dödsdömda fångarna tvingades slåss mot varanda. Ibland var motståndarna lejon eller andra farliga djur.
Den som har sett filmen Gladiator kanske minns att huvudpersonen kom från Mérida. Men det var i amfiteatern i Rom han slogs, inte här.

Mitt emot detta område ligger ett fint museum; Museo Nacional de Arte Romano
En och annan svensk som kliver in tycker säkert att det ser bekant ut. Museet ritades av samma arkitekt som ritade Göteborgs konstmuseum; Rafael Moneo

Museet är byggt ovanför den gamla romarvägen Vía de la Plata, Silvervägen. Det var huvudleden norrut.
Den pilgrimsled mot Santiago de Compostela som börjar i Sevilla heter Ruta de la Plata, och motorvägen som vi åker på till och från Las Pajanosas är döpt efter samma väg, eftersom de går längs med varandra.

Inne i museet visas romersk konst och fynd från Mérida, bland annat många statyer. Den som bara är intresserad av statyer kan egentligen stanna i Sevilla som har ett bättre museum med sådana, men museet i Mérida har en verkligt fin samling mosaikgolv. Vackra mönster och bilder i olikfärgade stenar. På ett par finns pygméer avbildade i "lustiga" situationer, som att de blir jagade av krokodiler. Romarna var roade av sådant.

I Mérida finns två akvedukter från romartiden. Den här tvåfärgade inspirerade araberna till den fantastiska moskén i Cordoba, där pelarna är tvåfärgade.

När vi satte oss för att äta matsäcken hörde vi plötsligt ett livligt, högljutt klapprande. Det var ett gäng storkar som just kommit tillbaka till sina bon ovanpå akvedukten, och de kommunicerade med varandra genom att klappra med näbbarna.

Den som behöver pålägg till baguetterna kan gott köpa det här. Extremadura är känt för sina charkuteriprodukter.
Vi hade med oss chorizo hemifrån, min favorit för tillfället kommer från grönsaksaffären i Las Pajanosas, men jag köpte med mig ett kvarts kilo paprikapulver i en fin röd plåtburk, pimentón de la Vera, som är särskilt bra. Paprikapulver används ofta i spanska recept.

Den romerska bron är hur lång som helst, och vi gick bara en bit på den.
Det är ändå en viss känsla att gå på en bro som byggdes för mer än 2 000 år sedan.

Vi tog en promenad i centrum. Det är en trevlig stad det här. Trots att det var lördagskväll var det massor av folk ute. Butikerna hade öppet, det är ju mellandagsrea, och en karusell snurrade och spelade musik.
Rätt som det var stötte vi på det här vackra Palacio de Diana. Lite renoverat, men praktfullt. Runt om har det byggts en supermodern byggnad som verkligen ger kontrast. Och med dess väggar följer de ursprungliga väggarna av en dåtida byggnad. Palatset förmodar jag. Snyggt.

Andra saker man kan titta på i Mérida är kyrkan Santa Eulalia från 300-talet och romerska hus. I staden finns flera ruiner och rester från romerska byggnadsverk.
Många besöksmål i Mérida kostar inträde. Fyra euro för allt utom teaterområdet som kostar åtta. Ett tips är att köpa ett kort för tolv euro. Det betalar sig snart.