Hur vi träffades

26:e januari.
Vi firar fem år idag, jag och Jesús!

Det var i Ronda jag hittade honom.
Var där för att förbättra spanskan inför nästa Sydamerikavistelse, hade fortfarande inte gått något kurs och saknade grammatiken.
Jag delade lägenhet med ett par irländskor, men pratade för lite spanska med dem så jag flyttade till Carmen som hyrde ut rum.
Efter en månad där avskydde jag stället och planerade att flytta igen, när det ringde på dörren en morgon strax innan jag skulle gå iväg till språkskolan.
- Åh, det måste vara el muchacho, sa Carmen glatt och gick för att öppna.
In i köket kom en kille med halvlångt lockigt hår, och jag som är förtjust i just det fastnade direkt.
Jag trodde att han kom för att laga någon ledning, för Carmen hade inte nämnt den här besökaren, men hon förklarade strax:
- Det här är Jesús. Han ska bo här.
Jesús hade fått ett vikariat som musiklärare i Ronda och valde också att hyra rum hos Carmen.
Jag bestämde mig för att det inte var så illa hos Carmen i alla fall och blev kvar.
På morgnarna dröjde jag mig kvar efter frukost för att vi skulle ha sällskap. Eftersom han hade närmare till jobbet kom jag alltid försent till språklektionerna, men det var det värt.
Men det var mer jag offrade för honom.
För att få honom intresserad lurade jag honom att tro att vi delade hans största intressen. Fornminnen, hårdrock, Ingmar Bergman- och vampyrfilmer till exempel. Jag plågade mig igenom alltihop för att verka trovärdig.
Varje onsdag åkte vi på utflykt. Han hade bil och ville se sig om i trakten, och tog med mig. (Gissa om jag var lycklig över de där utflykterna!) Ofta åkte vi och tittade på något fornminne, tog med matsäck och lyssnade på hårdaste hårdrock i bilen.
Jag drack också flera öl under den här tiden, och jag vet inte hur han kunde tro att jag tyckte om det.
Vi satt kvar efter lunchen hos Carmen nästan varje dag och pratade (om Spanien och Sverige och språk, aldrig något personligt, herregud vilket motstånd att övervinna!) tills han gick in till sig för att plugga.
Jag sörjde varje fredag när han åkte hem till Sevilla.
Tack vare en liten lögn och ett påhitt fick jag fira julen med honom och hans familj.
Det var en tuff höst och vinter. Det tog ända till slutet av januari innan jag fick honom intresserad.
Det var värt besväret.