Den första gruppen som spelade på bluesfestivalen i lördags var inte den bästa. (Det var Madridgruppen.) Men den är värd att minnas ändå. För medan jag väntade på att det skulle ta slut, lite uttråkad, började bebisen sparka.
Dunk! Dunk! Dunk!
Helt perfekt rytmiskt, en lång stund. Det pågick i flera minuter.
Dunk! Dunk! Dunk!
Verkligen konstigt, har inte varit med om det förut.
Jesús var jätteglad, för det bevisar det han har läst, menar han, att rytmkänslan har inget med intelligens att göra, rytmkänslan finns i oss redan innan vi föds.
Och apropå musik, J sjunger ju i kör, och kvinnorna i den som varit gravida brukar säga att när de sjunger höga toner rör barnet i magen på sig extra mycket.
Spännande det där med rytmkänslan! Jag har ju tagit hand om många småttingar och många börjar med rytmiskt dansande med armar och ben redan som väldigt små. Det är fantastiskt!
SvaraRaderaVerkligen häftigt!
Radera