Det här inlägget skulle kunna vara bara en mening långt, så jag broderar ut det lite:
Samtidigt som jag pluggar konstaterar jag, att det där svenska att man MÅSTE gå ut när solen skiner, det har äntligen släppt! Och det var väl på tiden, efter så lång tid i Spanien där solen skiner jämt.
En liten promenad får det ändå bli idag, en glasspromenad tycker jag är lämpligt. Det har öppnat en ny glassbar i närheten.
Jesús spelar munspel och lagar mat. Igår blev det en tajín med kyckling, vindruvor, kronärtskockshjärtan och en stark, kryddig sås. Jag har tittat på den vackra burken med harissa-sås varenda gång vi varit på Carrefour. Det är inte ofta vi åker dit, men när vi väl gör det går vi alltid till hyllorna med mat från andra länder, det är så spännande.
Förra gången köpte vi med den vackra burken, eftersom Jesús kommit på att har har recept där sådan sås ingår.
Han är för övrigt rätt slö idag efter att han var på hårdrocksfestival igår i industriområdet här bakom husen. (Ja, till råga på allt ligger vårt bostadsområde intill ett industriområde, men bara en tunn plätt park emellan.) Nära, men det blev sent. Eller tidigt, beroende på hur man ser det.
Oh så man känner igen sig i det där med att man måste gå ut när det är sol. Varför är det så egentligen? Hoppas på att flytta till varmare breddgrader någon gång och då kanske det försvinner!
SvaraRaderaSjälv tror jag att jag skulle vara tillbaka i det gamla tänkesättet efter en månad i Sverige. Solen skiner så lite där att man behöver all energi den ger. Här skiner den för det mesta, året om.
RaderaVart skulle du vilja flytta?
Jag fastnade på det där att man MÅSTE gå ut :) Börjar släppa lite för mig nu också när NYC faktiskt har MASSOR med soldagar på sommaren som ändå är typ maj-september...man KAN inte gå ut varje dag och jag VILL inte. Det är varmt också och fuktigt...fast ofta går jag ut för dotterns skull :)
SvaraRaderaVilken befrielse att det går över.
RaderaBarn begriper inte det där med otrevligt väder, eller hur? :)