Födelsedagsfirande och första rulltårtan

Igår firade vi födelsedag (inte min) vid el pantano de la Minilla. Det var ganska mycket folk där men vi fann ett ledigt bord en bit upp i backen med finfin utsikt över vattnet. Fiskaren av oss fiskade, vi andra roade oss på annat sätt. Genom gungan till exempel.
Vi hade med en massa god mat. Papas aliñadas, couscous, pastasallad, kycklingpaj, tortilla, gazpacho och fyllda ägghalvor bland annat. Och senare på eftermiddagen intogs rulltårtebakelser. Platta sådana eftersom rulltårtan stått med en hink makaronsallad över sig (alltså, rulltårtan blev så platt som en rulltårta kan bli), men med ett lass grädde och strössel över sig förstod man inte vad det var där under.
Det är första gången i mitt liv som jag har lyckats med en rulltårta.
När jag säger "lyckats" menar jag inte att det var den bästa rulltårtan jag någonsin smakat, utan att det är den enda jag gjort som verkligen har blivit en rulltårta. Som gått att rulla ihop.
Fast jag har bara gjort två tidigare.
Den första var i hemkunskapen för en evighet sedan. Sockerkakan blev till hälften svartbränd, till hälften degig, eller snarare rinnig av smält smet. Hemkunskapsfröken skällde.
Andra försöket skedde hemma för omkring 15 år sedan. Sockerkaksbotten blev stenhård. Stenhård! Råkade tappa den i golvet när jag skulle stjälpa upp den på sockrat bakplåtspapper. Bom! sa det. Pappa som kom in från garaget i samma stund undrade om det blev hål i golvet.
Sedan dess har jag inte gjort något nytt försök. Förrän igår.
Ingen bakbok slår Sju sorters kakor...