Förföljd av hotfull ballong

Så otäck en ballong kan vara mitt i natten!

När jag gick in med nappgflaskan till sovrummet befann sig Peppa Pig-gasballongen vid bokhyllorna. När jag kom ut ur sovrummet och in i vardagsrummet igen mötte ballongen mig i dörröppningen! Jag stod öga mot öga med Peppa Pig! Ja, sedan trettondagen har gasen pyst ut, ballongen hänger inte längre i taket utan står på golvet och vaggar olycksbådande.
Förnuftet sa mig att ballongen hade flyttat sig i vinddraget när jag gått förbi, men hjärnan kunde inte slappna av. Det ligger något hotfullt i att plötsligt möta en ballong så där mitt i natten, en ballong som mer eller mindre flyttat sig av egen kraft.
Jag knölade ner den bakom soffan, men fortsatte att tänka på ballongen när jag sedan hängde tvätt. Vände mig om ett par gånger för att se om ballongen dök upp i dörröppningen till köket, eller ville knuffa ut mig genom fönstret där jag hängde ut för att nå tvättlinorna...  och om det var den som förde oväsen från vardagsrummet, även om förnuftet sa att det var Pipen. Och när jag satt vid datorn i Fula Rummet, vände jag mig långsamt om  det är kallt i lägenheten på natten och Jesús tjocka vinterjacka förhindrar alla snabba rörelser) och tänkte, att om ballongen står här bakom mig nu så dör jag.

Lätt att skratta åt nu, men när man är ensam vaken mitt i mörka natten och har i minne alla skräckfilmer som Jesús tvingat en att se på, så skenar fantasin.