Söndags-picknick

När jag vaknande efter en skön sovmorgon sken solen. Det har varit mulet i tre dagar, till och med fallit några droppar regn en tidig morgon (sägs det) och som den svenska jag är kan jag inte ens i södra Spanien sitta inne en solig dag.
Vi bestämde oss för picknicklunch.
Vi gick ut och köpte bröd och grönsaker, sedan gjorde jag en tortilla och Jesús picadillo, vi packade ihop mat, dryck som legat på kylning, böcker och solglasögon och åkte iväg.
Om man tar till vänster in på den trånga gatan bredvid grönsaksaffären upptäcker man snart att byn är ganska stor ändå. Efter backar upp och backar ned, förbi skällande hundar och fina sommarhus med simbassänger kommer man ut på landsbygden igen. Man kör förbi stället där Jesús plockade sin enda vildsparris någonsin, kör över en liten bäck och igenom en grind.
En bit uppför backen bland ekarna finns picknickbord utställda och vi parkerade vid det sista lediga, ett som skuggades av en ek.
Lite längre bort grillades det, ungar lekte och någon hade tagit med en gitarr och spelade flamenco. Många tillbringar söndagarna här.
Vi packade upp vad vi hade. Tortillan, picadillon med lök, tomat, paprika och tonfisk i vinägrett, en chorizo, apelsin, avokado, ansjovis och färskt bröd.
Mmm, vilken lunch! Vi smååt från picknickbordet ända tills det enda som återstod var en halv chorizo (åh, vad god den var). Då hade det börja blåsa och blivit lite kallt, så vi bestämde oss för att åka tillbaka.
Men det blev en glass i solen också. På baren var det eftermiddagskaffedags, bakverken hade åkt fram och folk satt och småpratade vid borden.
Det finns tillfällen då en glass är det enda rätta.
Det här var ett sådant.
Njuuutning!