måndag 26 december 2016

Disas träning i svensk jul - utvärdering




Vilket ansvar.
Det hänger på mig att föra över svenska jultraditioner till Disa. Det hänger på mig vad hon kommer att förknippa julen med. Om det enbart är en sen, spansk släktmiddag den 24 december, med alkohol och flamencojulsånger på natten och sedan lunch, kanske paella eller nåt, dagen därpå. Och julklappar på trettondagen. Eller om julen är värme och mys, tända ljus, pyssel, pepparkakor, traditioner, julsånger, speciell mat, tomtar och granar och julklappar från tomten.

Ja, ni hör nog vad jag tycker. Jag påstår att spanjorer kan vara de sämsta i Europa på att fira jul, och jag blir julbitter varenda år för att jag inte kan vara hemma i Sverige under julen. Även om jag börjat uppskatta den spanska julen för vad den är.

Nåväl, nu när Disa är lite äldre kände jag att det är dags att försöka förmedla lite svensk jul till henne. Det måste börjas tidigt. Låt se hur det har gått!

Första advent: Missade att det var advent. Ljustaken låg ändå i en flyttkartong. Hittade däremot elljustaken några dagar senare och satte upp den på en bänk (finns inga fönsterbrädor i Spanien). Inga pepparkakor bakade, och hade för långt till affären (Ikea).

Adventskalender: Har kommit alltfler chokladkalendrar till Spanien, även om få fattar av de är till för (men står beskrivet i reklambladet). Disa har en vanlig kalender som hon tycker mycket om, som hennes morbrors flickvän skickade hit till Spanien.
Vi kan se Selmas Saga på datorn. Vi gör när det finns tillfälle (nu några dagar efter julafton har vi kommit till kapitel 11). Mest jag som tycker det är roligt, Disa gnäller och vill titta på Pino.

Lucia: Disa har fått se luciatåg på svensk-spanskt luciafirande på Ikea, dock har hon inte fått vara med och sjunga. Gick ej att se SVT:s luciamorgon från utlandet.




Lussekatter: Hinner inte baka! Och för långt till affären (Ikea) för att köpa.

Glögg: Se ovan.

Must: Finns inte ens på Ikea i år.

Julpyssel: Finns inte i Spanien. Inga papperstomtar på dagis alltså. Försöker pyssla hemma. Fick stort pysselpaket med posten av moster. Glanspapper, silkespaper och tomteklistermärken bland annat. Ville fläta hjärtan, tänkte att Disa kunde klippa och klistra pappersbitar under tiden, men D gnällde över att hon varken kunde hantera saxen eller klistra... Efter en timme, när jag inte ens gjort en kartongmall till hjärtat eftersom jag enbart hjälpt D med pappersbitarna, stormade jag ut i köket och sa till Jesús, att nu fick han ta över, för jag tänkte varken lägga Disa eller mig själv förrän jag fått vika det förbannade hjärtat!
Smällkaramellerna försökte jag inte ens engagera Disa i. Hon fick titta på det idiotiska, skräniga Svampbob Fyrkant medan jag ägnade mig åt det pysslet. Hon fick titta på en färdig smällkaramell, och drog sönder den.




Pepparkaksbak: Gick ganska bra. Tog sån himla tid att få fram alla formar och grejer så vi kom igång närmare läggdags, men det är en bagatell. Disa tyckte det var kul, i nästan tio minuter, sedan fick hon titta på tecknad film för att sluta förstöra de pepparkakor som var klara. En liten plåt blev klara, andra plåten kolsvarta för den glömde jag när jag skulle bada D, och sedan har det inte blivit mer tid för pepparkaksbak så i stort sett hela degen måste slängas, nu nästan två veckor senare. Men D tyckte det var kul att baka.




Pepparkakshus: Köpte byggsats på Ikea, Senaste gången jag gjorde pepparkakshus var för tio år sedan när jag kom till Sevilla för att bo med Jesús i den pyttelilla, mysiga lägenheten på pittoreska Calle Alfarería i Triana. Men luftfuktigheten i Sevilla är så hög att väggarna och taket började bukta inåt, sockerklistret smälte och till slut rasade hela huset ihop. Här i bergen är luften torr! Jag dekorerade huset medan Disa åt (dekorations)godis och slickade strössel. Sedan tröttnade hon, medan jag fortsatte. Jesús blev väldigt imponerad och sa, att om vi hade haft två kunde vi tagit med ett hus till Disas dagis, fö de ungarna lär aldrig se ett pepparkakshus. Det gör knappt Disa heller, för vi har ställt det på en dold plats. Hon blev vansinnig när hon såg godiset på taket och jag inte lät henne äta av det. Genom dörröppningen mellan köket ch vardagsrummet höll jag koll på huset, och ropade Nej varje gång jag såg den lilla armen närma sig hustaket. När jag räddade det var ändå tre godisbitar borta. Disa blev så arg när ajg tog brickan med pepparkakshuset att hon slängde en liten polkagrisstav i golvet så den gick sönder, och sedan var hon otröstlig för att hon varken fick godiset eller polkaklubban, som i hennes ilska hade krossats mot stengolvet.




Julgranen: En riktig gran, hurra! Jag blev inte arg för att hon råkade tappa en glaskula i golvet, utan för att hon slängde nästa kula för att den skulle gå sönder. Och vi kan väl konstatera att det hade varit en lång, trotsig kväll med lite tålamod kvar när detta hände, annars var det ju inget att uppröras över att Disa flyttade omkring de tunna glitterstråna och tappade dem på golvet. Hur som helst minns hon nu ett par gånger om dagen när hon ser granen (och andra granar) att hon blev ledsen när jag blev arg på henne. Ledsen, säger hon och pekar på granen. Japp, istället för att få Disa att förknippa granen med något fint, mysigt och roligt minns hon den nu som anledning till att hon blev ledsen.




Julkrubban: Visserligen en spansk tradition. Vi har köpt starten till Disas julkrubba. Josef, Maria och Jesusbarnet, stallet, de tre vise männen på sina kameler, fyra herdar, ett par djur, och så fick vi en miniatyrsäck oliver på köpet, där på julkrubbemarknaden. Disa fick en peng av sin farmor förra julen, som vi har sparat till detta. Hon älskar den, och klättrar upp på en stor för att hämta ner de av Jesús omsorgsfullt placerade dockorna, och leker med mammadockan, pappadockan och den lilla dockan.




10 kommentarer:

  1. God Jul! Jag försöker tänka att traditioner skapas under många år, att sakta byggs nya minnen på och skapar den gemensamma bilden av jul... Hänger du med? Jag förstår din irritation över spansk jul då även jag kände så under flera år men som du skriver finns det ju mycket du kan göra, än är Disa liten. Läsa julböcker, titta på julfilmer, lyssna på julmusik, måla julteckningar, pyssla etc. Kanske ni har möjlighet att nån gång under Disas barndom fira i Sverige...

    Dani fick öppna sina julklappar från oss den 24 och ett paket från tomten den 25 på morgonen (som kom ner genom skorstenen och bjöds på mjölk, pepparkaka och morot till renarna...) enligt Danis pappa får spanska barn nått enstaka paket den 25 (enligt amerikansk tradition). Vi firar ganska svensk jul om än i Spanien och Dani åkte inte med till spanska släkten på kvällen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ska vara ihärdig med mina intentioner. Inte ge upp svenska jultraditioner, fast det känns lite menlöst. Kämpa i motvind, verkligen.
      Men hon är ju liten.
      Jo, spanska barn brukar få tomtepaket numera, den 25, enligt amerikansk tradition. Samt paket på trettondagen av de vise männen. Disas spanska släktingar har också fått paket av tomten.

      Radera
  2. Haha. Jag har inte lyckats bättre än du :o) Och mitt barn är nyss fyllda 5 och detta är den tredje julen i Paris... Varje jul säger jag att nästa âr dâ... dâ ska vi börja i tid. Jag har en pâminnelse om att handla julklappar i min mobil till oktober 2017, kanske borde jag börja redan nu...
    Min franska svärfamilj firar inte jul. Jag tror det finns familjer som gör det. Ingen julgran, ingen krubba och bara skaldjur och franska ostar som mitt barn inte äter. Som tur var hade kusinbarnets mamma packat ner ett paket med pasta. För jag trodde att svärmor skulle köpa lite makaroner, skinka och bananer eller sâ till barnen? Nej hon förväntade sig att barnet skulle äta purjolök och havskräftor och ost... Det ville han inte.
    Jag tror att vi kanske ska fira jul i Sverige nästa âr. Det är bara det att jag inte gillar att resa till Sverige mellan typ novmber och mars för vi har alltid otur och blir vi jättesjuka. Typ först fâr vi influensan som gâr i Paris och sâ flyger vi till Sverige och fâr influensan som gâr i Sverige...
    Vi har dekorerat pepparkakshus och ätit Ikeas lussekatter. Jag hade lucianattlinne. Och man kan titta pâ Lucia pâ SVT? Men det tar evigheter innan man fâr spela upp programmet? Men testa, det borde funka nu, inte samma sak som att se det direkt pâ morgonen... Jag var sâ besviken förra âret.
    Sâ jag ska försöka förbereda lite bättre till nästa âr, vilket äsch, vem försöker jag lura? eller sâ vâgar vi resa till Sverige.
    Jo och jag var ocksâ jättearg när vi skulle klä julgranen. Det blev inte som planerat. Vi var uppe klockan halvsju och barnet ville börja genast, vi sa att okej för vi var för sömniga för att orka diskutera, och han ville hänga pyntet i toppen av granen. Sâ han klättrade upp pâ en hög pall, och ramlade ner pâ granen, slog sig, en stor gren lossnade, pyntet ramlade ner, och jag hade sâklart sagt till honom tre gânger att inte klättra sâ jag blev irriterad snarare att tycka att han var gullig som var sâ ivrig, eller ens bli orolig att han gjort illa sig...
    Men men vi fâr försöka igen nästa âr :o)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, Disa hade passat bättre där. Hon älskar olika sorters skaldjur och ostar, ju starkare desto bättre .-) Den svenska julskinkan och prinskorvarna gillade hon inte så mycket.
      Men vilken otur ni verkar ha med influensan! Kanske vore det värt att vaccinera sig?
      Kan inte låta bli att fnissa lite åt er med granen! (Jag gissar att sonen inte slog sig så farlig.)
      Nu är det ett helt år till nästa jul. Vi tar nya tag då, och försöker igen!

      Radera
  3. Hej Annika, Vill bara säga att jag verkligen uppskattar din blogg! Jätteintressant att läsa om vardagen i Spanien, välskrivet och ärligt. Julen i Sverige är mysig - men samtidigt fylld av stress. Det finns SÅ mycket förväntningar och "krav" och många flyr därför utomlands där det är mer avslappnat. Vi försöker ordna det så att vi firar varannat år hemma i Sverige, men däremellan är det skönt att slippa julstressen på annat håll (gärna i Nerja, där vi har en semesterlägenhet). Önskar dig ett Gott Nytt År! Ser fram emot fortsatt trevlig läsning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för den fina kommentaren! Vad roligt att du gillar bloggen! Jag får sådan lust att skriva mer, det finns så mycket att berätta på bloggen om allt som händer här, men just nu finns ingen tid alls att ta av, och det är väl så i perioder. God fortsättning!

      Radera
  4. Men vad konstigt att du inte kunde se luciamorgon! Jag såg det alltid i Colombia, har de ändrat rättigheterna? Borde ju vara samma oavsett var utomlands man är.

    Märks verkligen att du inte är så förtjust i spansk jul, hehe. De verkar ju onekligen lite tråkiga. Colombianerna går i alla fall all in med julfirandet, även om det kanske inte är den stillsamma friden som präglar svensk julstämning utan snarare fest hela december.

    Jag skulle tipsa om att ordna svenskt julbak om du känner svenskar i närheten. Då kan du slå flera flugor i en smäll - umgås med vänner och få upp julstämningen med jättemånga procent genom att dricka glögg (svinlätt att göra själv), baka pepparkakor, lussekatter och koka knäck med folk som kan sånt :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den colombianska julen är säkert kul!
      Jag ska följa tipset och ordna svenskt julbak till nästa jul! Knäck kommer inte jag att stå för, men jag ska hitta någon som kan :-)

      Radera
  5. Tycker det verkar som att du har lyckats bra ändå. Hemma hos oss har vi inte så mycket julpynt och jag har inte brytt mig om att bakat heller. Kanske för att det helt enkelt inte känns som jul i Spanien. Julstämningen infinner sig liksom inte. Men vi har en adventsljusstake och tänder ett ljus varje advent, och en adventsstjärna i fönstret. Dock ingen gran i år, eftersom ingen av oss skulle vara hemma, och jag ändå åkte till Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det känns inte som jul! Ordet julstämning finsn inte ens i spanska språket. Jag hade inte heller brytt mig så mycket om att julpyssla ifall vi hade åkt till Sverige.

      Radera

ny gadget

ny gadget