Änglaklänning och eldfest

På dagismötet var vi 40 mammor och en pappa.
Jesús var tyvärr inte den där enda pappan, för han var tvungen att jobba sent.
Barns förskola och skola är en mammagrej här. Mammornas värld.
Vi visades dräkterna som vi ska sy till julspelet. Det var Josef och Maria och herdarna och de tre vise männen, och en massa yrkesfolk, och musiker, och så änglar. Disa ska vara vit ängel. Jag log när jag såg en förlaga på änglaklänningen. Tyckte det var lite lustigt för jag hade ingen som helst aning om hur jag skulle sy en sådan. När sedan ett par glänsande pojkbyxor med resår visades upp, till pojkänglarna, fnissade jag så att ajg fick gömma ansiktet i Disas hår. Tur att jag inte behövde sy byxor. Om änglaklänningen verkade svår så såg byxorna helt omöjliga ut.
Efter mötet gick jag fram för att studera änglaklänningen ifred. Det var en så avancerad knäppning i ryggen att jag inte fattade hur den skulle knäppas.
- Du, Disa frå låna den här klänningen. Min dotter ska ha den på söndagen, så kan Disa ha den på julfesten på måndagen, sa Disas pedagog plötsligt.

Jag vet inte om det var för att hon förstod att jag inte kan sy, eller hur det kommer sig, men jag är otroligt tacksam över att slippa det, att just Disa får ha ett färdigt plagg. Jag behöver bara limma bomull på hennes änglavingar.

Till nästa vecka måste vi ut i skogen med Disa för att förbereda något inför eldfesten i byn. Jag vet inte riktigt vad, men det kändes som om det skulle vara en pinne från ett olivträd som man trär torra kastanjeblad på...