Sagoberättandet

Jag börjar förstå att jag inte är någon sagoberättare. Ingen sådan där som hittar på sagor i alla fall.Jag hittade ofrivilligt på i början när jag inte kom ihåg hur de gamla klassikerna går, vad händer där mellan att Rödluvan går till mormor och hon blir uppäten? Eller De tre bockarna Bruse, vad handlar den om nu igen? Ni vet, sådär.
Det löste sig med boken Gissa hur mycket jag tycker om dig, men efter att ha berättat den fyra-fem gånger om dagen i flera månaders tid börjar jag tröttna.
Så sagoberättandet när Disa ska somna har bytts ut till matprat. Sverigematprat.
- När vi åker till Sverige i sommar, då ska vi plocka kantareller och steka dem i smör med salt och en nypa socker. Smörstekta kantareller är det godaste som finns. Och vi ska plocka blåbär och jag ska baka blåbärspaj. Och kanske rabarberpaj om det finns rabarber då, och vinbärskaka, jag hittade ett så bra recept innan jag flyttade hit och här finns inga vinbär. Och vi ska plocka jordgubbar om det inte är försent på säsongen, och jag ska baka limpa, det finns inte ingredienser till det här du vet. Och vi ska äta rökt sik med skagenröra och färskpotatis, och köpa färdig potatissallad och en nygrillad varm kyckling, och rostbiff, och grynkorv, och vi ska ta och köpa en bit smörgåstårta på Hjertbergs, och kanske har de den goda De la Gardiesillen igen, mmm, vilken sill. Kanske kan vi lägga in sill själva, undrar hur lång tid det tar. Och din gammelmorbror kanske lägger in saltgurka...Och vi ska göra köttbullar och laga svenska rätter öf rde smakar inte samma här i Spanien. ohc jag ska dricka bubblig pommac och äpplecider på trappan och lyssna på kvällsfåglarna... säger jag lågt och hör sommarkvälllsfåglarna kvittra i huvudet.


Det  här längtet.
Kanske dags att åka till Fuengirola en sväng och köpa något i svenskaffären?