Låt gärna bli att läsa det här inlägget om ni tycker det är äckligt.
Under ett litet barns första magsjuka kommer man i kontakt med en otrevlig del av föräldraskapet. Bajset och spyorna.
Jag har suttit insmetat med spyor, med insmetat barn, och sagt Nu kör vi, vi byter om sen, det kan komma mer, ge henne medicinen nu.
Jag har uthärdat förfärliga bajskatastrofer, på den nivån att jag inte vet hur jag ska få ut ungen ur allt bajset, blöjorna läcker, det tränger uppåt över magen, bröstet, ryggen och över mamman som har barnet i famnen. Jag har tittat på blöjan vars tejpbitar varit helt täckta av bajs och undrat vad jag ska göra. Sagt till mig själv att Gör det bara, du är mamma, då gör man sådant här.
Sagt Stackars liten men mest tyckt synd om mig själv.
Jag rotat rotat rotat i garderoben efter något enda plagg som inte är gravidbyxor cch som inte luktar bebisbajs.
Jag har tvättat och tvättat och tvättat och lyckligt dragit på mig rena jeans för att fyra timmar senare återigen ha bajsvatten på dem.
De där jeansen går inte att tvätta på ett tag, det regnar nämligen (regn = tvätten torkar inte). Och jag tänkte säkert 20 gånger i går att jag måste byta till andra byxor, varje gång stanken gick upp i näsan, men hur det nu var så glömde jag det genast igen. Fläcken syns inte. Jag hade byxorna på när jag jobbat och haft en person mittemot, funderade på om jag kan gå ifrån och byta kläder. Hade dem på ute, och hemma när besökarna kom. Satte mig bredvid en av besökarna i soffan, kände lukten och övervägde alternativen:
Säga sanningen.
Skylla på att vi just bytt sand i kattlådan.
Gå och byta byxor.
Låtsas som ingenting.
Jag valde alternativ tre och fyra men glömde byta och låtsades bara som ingenting och hoppades att lukten inte nådde hennes näsa.
Vad är det med mitt huvud, varför kan jag inte bara komma ihåg att byta? Är det för att jag hela tiden är rädd att drabbas igen, och att jag hellre låter de nedbajsade byxorna bajsas ner igen, än offra de rena?
Har ni varit med om något sådant här... mindre kul, med era barn?
Haha, kanske inte så våldsamt men något ditåt. Som när man byter blöja och inser att DET KOMMER MER! Inte slänger man en NY blöja under för att slippa tvätta hela skötmadrassen utan man tar det man har: handen...
SvaraRaderaOch den som du satt bredvid trodde antagligen att du var dålig i magen och hoppades att det inte var något som smittade... :)
Handen, hahaha! Jag kände en gång en person som satte handen för när hon spydde efter en åkattraktion på Liseberg, och höll kvar spyan tills hon hittade ett ställe där hon kunde kasta upp ifred.
RaderaVet inte vad besökaren trodde, det luktade inte direkt bajs utan snarare... kattkisslåda som inte tömts på länge. Förmodligen förstod inte besökaren att lukten kom från mig. Hoppas.
Blivit överskjöld av kräk har jag blivit några gånger och attackbajsad på av bebis på skötbordet men min kompis tar priset. Hon luftade rumpan på sin bebis som lekte på golvet. När hon tittade dit nästa gång hade han bajsat och åt nu sitt bajs.
SvaraRaderaHur tänker man i Spanien om magsjuka? Du skriver att ni haft besök. I Sverige känns det som att alla är rädda för vinterkräksjukan och att hälsa på någon som har ett barn som kräks eller har diarré tror jag inte många skulle göra frivilligt.
Hahaha! Hu!
RaderaIngen pratar om vinterkräksjuka här. "Magsjuka? Jaha" "Förkyld? Ja, många som är det nu." "Hosta? Det är så på våren med temperaturväxlingarna."
För att vara folk som tar hälsan på stort allvar har jag inte hört att man avstått från besök hos någon med lättare sjukdom.
Vi hade funderingar på om Disa ville ha besök. Men eftersom hon var helt okej, bara varm och lite tröttare än vanligt när det bestämdes tänkte vi att de kan få komma förbi och titta på henne en stund. Och det blev bra efter att hon fått sova, inget gör henne gladare än kusinen!
Jag har också märkt att man inte här undviker sjuka på samma sätt som i Norden. Folk vill t.o.m. kindpussas fastän man säger att man är flunssig. Mina föräldrar köpte en gång mat åt mig då jag hade vinterkräksjuka, men de lämnade den utanför dörren så de inte måste träffa mig :)
RaderaCarina
Hahaha! Lämnade maten utanför dörren! Det skulle nog inte hända här!
RaderaVad tror du, är nordbor mindre sjuka tack vare det här undvikandet?
Oh bajs och kräkshumor. Vi skämtar om att det är det enda vi skrattar åt nuförtiden. Vår unge har en pålitlig mage så han har nästan alltid prydligt bajsat typ klockan åtta varje kväll. Men han är åksjuk. Och vi reser extremt mycket. Så vi har suttit fastspända under landningar och mycket fokuserat plockat upp olika måltider marinerade i spya, jonglerat plastpåsar, tredje ombytet på en och samma resa, varit knallröda, svettiga, febrilt letat efter våtservetter och näsdukar, fångat kräks med händerna, duschat barnet i handfatet på handikapptoaletten... Även varit uppklädd i långklänning på fin restaurang med barnet i famnen när han drabbats av plötslig magsjuka och kaskad kräktes... Ljuva minnen? Funderar starkt på att köpa en sommarstuga....
SvaraRaderaHihi, vilken rolig kommentar! Så punktlig han är! Vad bekvämt, då vet man vad som väntar, om man är på stan eller nåt:-)
RaderaMen så jobbigt med åksjukan. Stackars liten. Och stackars er. Usch, vad jobbigt.
Vi har också ett magsjukt barn just nu och tidigare idag stod jag i köket med honom i famnen när det plötsligt fullkomligt forsade bajs ur blöjan och över mig och ner på golvet. Har aldrig sett nåt liknande - helt otroligt hur det ens ryms så mycket bajs i ett litet barn!
SvaraRaderaJa, det är makalöst hur mycket det får plats i magen på en sådan liten!
RaderaOch vilken tid det tar att ta hand om allt efteråt!