Svårt att köpa kött i Spanien

Jag menar inte att det är bättre i Sverige, bara att det är enklare. Man går in i en mataffär och tar någon färdig plastförpackning med kött och så är det klart.
Inte här.
Med två sjuklingar i huset (Disa och Jesús) hade jag tanke på att göra puchero. Något av det bästa som spansk husmanskost kan erbjuda; buljong kokt på ben, svål, olika sorters kött, morötter, kikärter och eventuellt andra rotfrukter. Så gott, så gott!
Och så skulle jag ha ett par fläskfiléer till Disas middag, hon var sugen på det.
- Vit gris eller ibericogris? undrade tjejen bakom köttdisken.
- Iberico.
- Pluma? Secreto? Solomillo? Presa? fortsatte hon.
Ja, vilken del av grisen ville jag ha? Trots mer eller mindre tio år i Spanien har jag fortfarande inte lärt mig de olika delarna på köttdjuren.
- Ingen aning. Det ska vara till flickan. Hon ska få fläskfilé till middag.
- Då blir det solomillo. Den blir bra för henne. Något annat?
- Nja....
- .....
-.......
- Kommer du inte ihåg vad det heter?
- Jo, jag bara funderade på om vi ska göra en puchero... Och det ska vi.
- Vad behöver du?
- Allt.
- Vilka sorters ben vill du ha?
- Öh... Hm... Jag vet inte. Det bruka vara sambon som lagar puchero, sa jag inte helt sanningsenligt, men jag behövde någon slags förklaring till att jag inte kan namnen på de olika benen.
- Färsk svål eller den här?
- Färsk, sa jag utan att tänka efter, trodde att jag visste, och så blev det fel.
Ett kycklinglår och en bit fläskkött klarade jag att be om utan problem.
Men vad jobbigt det är att köpa kött här!
Nu står i alla fall pucheron på spisen och kokar. Det tar ett par timmar, så det blir senare lunch än vanligt, men den är värd att vänta på!