Vi stack iväg till María Luísa-parken, Disa och jag. Ett privilegium man har om man är bosatt i Sevilla, att kunna gå till María Luísa-parken när som helst.
Min favoritpark, ni vet.
Vi gick förbi vackra Lope de Vega-teatern på vägen, den ligger alldeles utanför parken.
Sedan gick vi in i det vackra.
Djungelkänslan!
Varmt som sjutton var det också, hög luftfuktighet och mycket mygg, så det var lätt att föreställa sig att vi befann oss utomlands...
Disa tjuter förtjust när hästarna klapprar förbi.
Vi stannande vid flera olika dammar och tittade på fåglarna.
När Disa var mindre hoade hon så lustigt, hon lät som en duva. Sedan slutade hon, men i går när hon hörde en riktig duva tydligt härmade hon den två gånger, och det lät exakt likadant!
När vi gick hemåt tog vi förstås vägen förbi Plaza de España...
...och den här vackra paviljongen från världsutställningen 1929.
Jättefint! Gillar att du säger att det kändes som att vara utomlands... :) Tänkte egentligen bara säga hej - jag läser men har varit jättedålig på att kommentera på senaste. Livet (läs:jobbet) har liksom kommit ivägen.
SvaraRaderaJag kommenterar själv inte så ofta numera, det hinns inte med!
RaderaDet är en vacker stad du bor i!
SvaraRaderaOh ja!
RaderaMen åh! Underbart med grönskan! Måste ta mig till Sevilla! Vår nya bostadsägare bor där, förresten!
SvaraRaderaGör det! Ni bor ju inte så långt härifrån, och Sevilla är absolut värt ett/många besök! Hör av dig innan så ska du få en guidad tur :-)
RaderaFint! Reagerade också på att du skrev "utomlands"! Lite roligt! Gillade speciellt djungelbilden!
SvaraRaderaNågon gång ibland, inte ofta men ibland, kommer det över mig en utomlandskänsla. Utomlands som borta från Sverige. Här var det annars Bolivias djungel jag tänkte på:-)
Radera