Rom - staden

- Det tar aldrig slut. Vart man än går ser man en ruin, kyrka eller en fontän av Bernini, sa Jesús andra dagen i Rom. Och konstaterade att det skulle behövas ett par månader för att se allt som finns i staden. Eller inte ens det. Man skulle behöva bo där!
Konst- och historieintresserade Jesús, han hade inte kunnat komma till en bättre plats. Och det var ett drömresemål för honom. Vår kortresa blev ett litet smakprov på vad som finns.

När vi kom fram tänkte vi båda två lite besviket , när vi åkte buss från flygplatsen, att det såg likadant ut som i Spanien. Samma landskap, växter, blommor. Vädret var skönt, lite för varmt, men svalare än i Sevilla, och definitivt svalt på kvällen. Torrare luft. Så skönt!
Vi lämnade väskor, åt sen lunch och stack ut på stan, begav oss mot Pantheon.
Många andra var också där.

Att gå med Jesús är som att gå med en privat guide. Han förklarar allt, arkitektur, kejsare, romarriket, intressanta historier om konstnärer, film, symboler...
Vi hade några måsten att bocka av, förutom Pantheon. Jag hade min favoritkyrka, men den kommer i ett eget inlägg. Jesús hade Sixtinska kapellet och Colosseum.

Vi hade inte räknat med den otroliga mängden turister i Rom. Det blev inget inträde till Colosseum och antikens Rom, Jesús ogillar köer, men vi fick se allt från andra sidan istället, där vi råkade hamna:

Och med kikaren kunde Jesús studera triumfbågen i detalj.

Kikaren använde vi i Sixtinska kapellet också. Vi var där lääänge och studerade Michelangelos takmålning. Han som inte alls ville måla, han var ju skulptör.
Men vägen dit genom korridorer och salar var förfärlig. Hur kan det få plats så många turister utan att någon blir nedtrampad?

På inträdesbiljetten får man tillgång tilI Vatikanmuseerna där det finns en stor samling målningar och skulpturer, och vi skulle se det efter en paus utomhus. Disa fick mat, vi åt mellanmål bestående av kex, ananas, jordgubbar och melon som vi köpt på en marknad. Jesús satt och läste om den etruskiska konsten vi skulle få se, han har aldrig sett det tidigare och såg fram emot det mycket.

Men efter en stund blev vi ivägkörda av en vakt. Området stängde en timme tidigare än vi trott! Inget museum alltså. Stackars Jesús.
Han och Disa tog hissen ner, jag tog den fina trappan.

Något besök i katedralen blev det inte heller.

Kön var löjligt lång.

Så vi gick till min favoritkyrka istället. Santa María sopra Minerva bakom Pantheon. Men den skriver jag lite mer om i ett annat inlägg.

Vi hamnade vid Sant Angelo-borgen

Och detta tjusiga ställe..

För vi gick och gick och hamnade lite var som helst. och det satt mängder av folk på restaurangernas uteserveringar.

Och gatorna var mysiga...

...och butikerna var som karameller med färggranna glaskulor hängandes i trådar, träleksaker, fina tyger...
Jag gick inte in i en enda.

Men det blev glass på Giolili. Jag valde mellan den glassbaren och en som serverar en massa konstig glass, som glass med salt från Himalaya, men himayalansk havssaltglass hamnar i lä om man jämför med ett ställe där Gregory Peck har ätitt glass:-)

Den stora flugan är selfiepinnen. Överallt såldes det selfiepinnar, överaltl tog folk selfisar med sina selfiepinnar.

Vi gick och gick och gick, och kom fram till att det är det bästa för att uppleva Rom. Att bara promenera och se vad man hittar!