Feve
jobbar i Santa Cruz hela veckorna och övernattar där, så jag
lämnade Buena Vista tillsammans med henne på måndagsmorgonen.
Efter att äntligen ha duschat och ätit en god frukost med äggröra,
olika sorters små brödbullar och druckit api, majsdrycken som Feve
gjort. Jag tänkte att jag borde vara försiktig med den, magen hade
mullrat så konstigt efter muggen jag drack kvällen innan utanför
kyrklokalen, är väl inte van vid vattnet här än, men det var
ingen fara.
Sonen
kördes till skolan, med förmaning om att tvätta skolkläderna när
mamma var borta, och sedan gick vi mot torget och fick strax fatt i
en trufi som skulle köra oss mot Santa Cruz. En trufi är som en
taxi som man kan hoppa på och av var man vill för en billig peng.
Feve hade stoppat väskan full med stora mandariner, och vi åt
mandariner och pratade i baksätet. Feve kan quechua och jag försökte
memorera siffrorna som jag glömt sedan sist, men måste nog skriva
upp dem.
Trufin
bestämde sig för att bara köra halvvägs till Santa Cruz, vi var
väl för få i bilen, så vi fick ta en annan trufi i byn där vi
blev avsläppta. Köpte varsin biljett och satte oss i bilen som
snart blev full.
Jag
har väl varit här för kort tid, för jag har inte riktigt vant mig
vid att man åker utan säkerhetsbälte. Jag försökte faktiskt
spänna fast mig, men upptäckte att det inte fanns något att spänna
fast sig i, det hade gömts under sätestyget.
I
Santa Cruz blev vi avsläppta i tredje ringen, tog ytterligare en
trufi en bit, där vi hoppade av, Feve för att hon jobbar i
närheten, jag för att hoppa på en micro (färgglad kaotisk
minibuss) och åkte till stationen.
Jag
ska komma tillbaka till Buena Vista med Jesus om några veckor.
Besöket
i Buena Vista blev kortare an beräknat, så jag funderade på vad
jag skulle göra istället. Bestämde mig for att åka mot
Jesuitmissionsbyarna.
Tyckte
att Concepcion var ett bra val, men blev snart övertalad av en
biljettförsäljare på stationen (här går försäljare och ropar
ut destinationer hela tiden och fångar upp en) att åka till San
Ignacio de Velasco istället. Där ska ett 265-årsjubileum firas i
två dagar med folkdanser, musik och trevligheter, och det får man
ju inte missa! Han sprang och letade rätt på ett reklamblad for
festligheten, jag konsulterade guideboken och bestämde mig för att
åka.
Köpte
biljett till kvällsbussen halv sju som är framme vid femtiden på
morgonen.
Lämnade
väskorna där, gick över gatan och åt kött med sås, ris, pasta
och potatis och papayadricka på ett billigt snabbmatställe, och tog
en micro till centrum där jag tillbringar dagen.
Är
rätt osäker på hur jag ska ta mig tillbaka till stationen, men jag
får väl fråga mig fram efter micros.
Jag
avskydde Santa Cruz när jag bodde här (tre veckor bara) och besökte
fransyskorna och japanen, tänkte att hit ska jag aldrig återvända.
Men se. Här är jag. Har gått förbi det stora, vackra
centrumtorget med alla duvor, gått förbi glasstället där jag för
första gången köpte bland annat glass, och stället där några
spelade schack, de andra av oss åt nämnda glass.
Låter härligt livligt, doftande, färgsprakande, livsbejakande, vilken resa!
SvaraRaderaDe ar en verkligt fin, handelserik resa!
RaderaHur vore det om du hoppade Santa Cruz och reser till en plats du faktiskt tycker om? Bara en tanke. Bra att magen håller. Kramar
SvaraRaderaOroa dig inte, stannade till dar bara for att byta buss. Men hade manga timmar att sla ihjal.
RaderaTyvarr verkar det bli ett till sadant stopp imorgon igen...
Jag gillade Santa Cruz. En bit civilisation efter att ha varit i djungeln ett tag. Vi passade på att dricka kaffe på västerländskt kafé, äta ordentliga biffar och, om jag minns rätt, så drack vi nog öl på en irländsk pub. Vi funderade lite på hur mycket pengar man skulle behöva dra ihop för att kunna pensionera sig och leva rätt gott där. Fast jag tror att vi nog har avskrivit den tanken numer. Låter som att du har det rätt trevligt iaf.
SvaraRaderaOh ja, jag har det mycket bra!
RaderaJag stannar hellre i djungeln an aker till Santa Cruz, stadens kanns som en stad som ar olik allt annat i Bolivia, en stad med markesbutiker, den ar platt och varm och stor. Men jag forstar vad du menar, aven om jag inte har nagon langtan efter vasterlandskt sjalv. Men jag skulle garna leva i nagon by utanfor stan, det vore trevligt! Far se om jag kan overtala Jesús nar han kommer:)