Bilder
kommer såklart förr eller senare, men kanske inte förrän resan är
över.
Det
pågår världens fiesta här utanför. Det är som sagt
universitetet som arrangerar detta årligen. Massor, massor med
dansare som visar upp traditionella danser från hela landet.
Orkestrar har de med sig. Dräkterna är så vackra, pampiga och
fulla av färger att det inte finns ord för det. Det pågår från
förmiddag till kväll. Man kan hyra sittplats för att se allt på
nära håll, hur de dansar och spelar förbi, och hela tiden går
försäljare fram och tillbaka med nygrillade korvar, glass, juicer,
jordnötter, bakverk, massor av gotter.
Mitt
dyra hotell, som Jesus tycker inte alls är dyrt när det kostar
ungefär 80 kronor, ligger en bit ovanför Plaza San Fransisco. Det
är brant uppförsbacke hela vägen dit och jag är helt slut när
jag kommer upp. Höjden, vet ni, den märks. Jag har ändå bara haft
lite huvudvärk, så det går bra.
Vägen
upp är jobbig, men mycket underhållande, för den går genom stora
marknadsområden. Allt säljs har. Örter, minibananer, fantastiska
papayor, aymarakvinnornas stora kjolar och typiska plommonstop,
färggranna tyger, tandkräm, panflöjter, allt. Och livet levs på
gatan. Bredvid försäljarna sitter små barn med plåtmuggar och
äter mat, det leks, tas hand om, pratas.
Jag
häpnar gång på gång över de här starka människorna. Som går
upp och ner for de branta backarna, som bär sina barn i tygstycken,
bär på sina varor, ibland är säckarna större än de själva.
Jag
börjar mer och mer lägga märke till märkliga, fina, slitna hus
som finns här i La Paz.
Från
takterassen på hotellet, där personalen hänger tvätt, har man
utsikt över staden. Över husen som klistrar sig fast vid
bergväggarna. La Paz är en gryta, och de rika bor i botten på den,
där det är lättare att andas. Luften är inte lika tunn här som
några hundra meter upp.
Åh, härligt! Är det kallt? De har ju vinter nu? Sicken tur att jag varit där så att jag kan se framför mig. Och känna hur andfådd man blir av gatorna pga höjden. Det är sån enorm skillnad mot hemma. Jag kände mig som världens mest otränade fetto :D Q lo pases bomba!
SvaraRaderaAnna Granström.
Pa dagen varmt, pa natten jattekallt. Speciellt inomhus, men det vet du nog. Inen ar det jattekallt hela tiden.
RaderaOch den dar anfaddheten, det ar jobbigt att rora sig!
Du får det att kännas som om man är där med dig. Min höft tackar dig för att jag kan uppleva platsen utan att behöva bestiga den själv :) Jag känner mig dock lite sympati-andfådd :)
SvaraRaderaÄr det "dyra" 80 kronors-hotellet med eller utan loppor?
Kramar
Sa bra! Det hoppas jag! 80-kronorshotell ar saklart utan loppor, det ar mer pa 10-kronorsboenden som man kan hitta sadana.
RaderaUsch! Och hur många 10-kronorsboenden tänkte du sova på?
RaderaKramar
Beror pa Jesús. Han ar sa mesig.
RaderaJesus är inte mesig! :) Han tycker bara det är trist att behöva utsätta sig för löss när han reser. Jag förstår honom jätteväl. Hur många löss har du stött på hittills? :)
RaderaKram
Inte en enda!
Radera