Det här jag skrev om i går, att konserter alltid börjar långt efter utsatt tid i Sevilla, det ska det här inlägget handla om.
Efter något som hände i går kväll.
Jesús hade spelning med Ira Regia.
Längesedan jag var på en sådan, av olika omständigheter. Bandet har hunnit byta ut två medlemmar och skrivit nytt material sedan sist.
I alla fall.
Jesús tycker att det är vansinnigt irriterande den här sevillanska vanan att starta konserterna för sent, och sa, att det skulle inte hända nu, det var ju de själva som arrangerade konserten på rockbaren i Mairena.
Vi får väl se, sa jag.
Jag åkte med José Alberto och Loren, och vi kom rätt sent, det var svårt att hitta parkering, men när vi anlände tio minuter innan det skulle börja satt bandet på baren bredvid och beställde tapas.
Visserligen skulle den inbjudna gruppen spela först, men av diversre anledningar hade det blivit förseningar i programmet.
Och när alla trodde att de verkligen skulle börja, en halvtimme senare, ja då skulle ljudteknikern gå och äta middag.
23.30 sattes den nya tiden.
23.30 var förbandet fortfarande inte på plats.
23.45 tröttnade Ira Regia och letade rätt på gruppen.
Förklaring till förseningen: De ville inte börja än, för det var för lite publik, tyckte de.
Tja, hela publiken satt ju ute vid borden och drack öl medan de väntade på att konserten skulle börja.
Ira Regia hade ett klockslag som de var tvungna att börja spela på, för de fick inte spela längre än till halv två som allra senast.
Förbandet fick klart för sig att ju längre de dröjde med att gå upp på scenen, desto mindre speltid skulle de få.
Det rådde hätsk stämning.
Värre blev det efter deras konsert. Medlemmarna i förbandet var förbannade för att de fått så lite speltid, bara 35 minuter.
Ira Regia var redo och satte igång.
Och nu komemr jag med en viktig parentes fö ratt ni ska förstå fortsättningen.
Scenen var mycket liten, så för att allt och alla skulle få plats föreslog basisten i den andra gruppen Jesús att de skulle dela på förstärkaren för att spara plats och inte ställa upp bådas.
Jesús gick med på det, och de använde den andre basistens förstärkare.
Basisten i den andra gruppen stannade kvar för att lyssna på Ira Regia, trots att han var lika ilsk för det nyss inträfffade som de andra medlemmarna.
Eller på grund av, skulle det visa sig.
Han stod nämligen och tittade på klockan, och efter exakt 35 minuter, samma tid som han själv varit på scenen, klev han upp på den igen, drog ur sladdarna till förstärkaren och gick iväg med den.
Som hämnd.
För att förstöra Ira Regias konsert.
Jesús instrument tystnade.
Jag hade haft tankarna på annat håll ett ögonblick och fattade inte vad som hade hänt. Trodde att det blivit något fel på förstärkaren, och undrade vart Jesús hade tagit vägen.
Han fann sig snabbt, ställde ifrån sig basen och började sjunga ihop med sångaren.
Alltså, det är på en sådan låg nivå att man bara kan skratta åt det, och det var precis vad vi gjorde.
Mitt tråkiga bestående minne av konserten blir hunden.
Tre idioter i 30-årsålder hade med sig en builldogg.
Inne i baren.
Under konserten.
Ljudvolymen var plågsamt hög, utan proppar hade det varit farligt för hörseln.
Ni vet att hundars hörsel är mycket skarp.
Där gick denne stackars bulldoggen omkring, i den lilal lokalen.
Senare såg vi ägaren ge hunden öl att dricka, och hunden raglade omkring på trottoaren, full.
Och jag var så ledsen och arg att jag inte sa något! För jag visste att rösten inte skulle hålla.
Jag stirrade ut ägaren, som det klickade till i huvudet på till slut, för han gick in efter en flaska vatten till hunden.
Men jag ångrar, ångrar, ångrar att jag inte ens sa något till denna människa som inte borde få ha djur.
Hahaha, det går inte annat än att älska Spanien!
SvaraRaderaNä, sådant brukar inte hända i Sverige, väl?
RaderaJag gillade basistens utlåning av förstärkaren i precis 35 minuter :)
SvaraRaderaKramar
Noga med tiden. Inte en minut för länge fick de ha förstärkaren!
Radera