Godisregn på julens roligaste dag

Trettondagen är den roligaste dagen under den spanska julen.
Vi hade fått en rosco de reyes av Jesús mamma, en sådan som man fyller själv med grädde, och den åt vi av till frukost, men innan vi åkte till svärföräldrarna för lunch gick vi till ett konditori och köpte en rosco att ta med till dem, en stor med chokladkräm.

Före maten gick vi ut i solen alla fyra. Det var massor med folk ute. Lekplatserna fulla, cerveceríorna också, ungar som träffade kompisar och jämförde presenter som de tre vise männen kommit med under natten, överallt ungar bärandes på leksaker, eller lekandes med dem på marken. En liten flicka med rosa tyllkjol hölls uppe i båda händerna medan de nya rullskridskorna rullade iväg med henne. Många var finklädda och bvar på stora påsar med inslagna paket, på väg till någon.
Vi stannade till vid en tapasbar där det blev vin, öl och cola, och två panes, det ena brödet med salmorejo och jamón, det andra med salmorejo och rökt torsk.
Mycket gott.

Spanska, stora köttbullar, kyckling i vitlöksolja och hemgjorda pommes till lunch, sedan ett par rejäla bitar rosco. Den här gången var det Jesús som fick figuren.
Vid halv sex gick vi ut för att leta efter trettondagsparaden, och det var lätt, det var bara att följa trummorna.
Vi stannade i början av Calle San Jacinto och såg när den första vagnen långsamt rullade förbi. Mängder av barn utklädda på vagnarna, de kastade godis och leksaker till oss som såg på. Efter en stund gick den första musikkåren förbi, och efter den kom första vise mannen. De vise männen på sina vagnar är de mest populära eftersom de kastar mer godis och leksaker än alla andra.
Det studsade karameller vid våra fötter och vi samlade i en påse.
Sedan gick vi till Calle Castilla där vi brukar träffa Jesús kusiner och trillingarna, och medan vi pratade med dem passerade paraden en gång till för våra ögon, nu i mörker, och det blev ännu mer godis i påsen.
Den blev full och var tung att bära.

Vi gick tillbaka till Jesús föräldrar för att lämna av påsen och träffa de andra. Där var hans bror och syster och deras familjer, ja hela den närmsta familjen var där, och vi fick en borrmaskin i julklapp, något som jag blev himla glad över, jag som gått och tittat på verktygslådor i järnaffärernas skyltfönster de senaste månaderna.
Medan vardagsrummet fylldes allt mer av folk och lilla Elisa provade sin nya cykel och Pili sin motorcykel gick jag och Jesús in i det lugna köket och drack dricka, åt ännu mer rosco och salchichón på små brödbitar.
Sedan tog vi ett par nävar karameller (nivån i påsen verkade inte sjunka alls), lämnade vi kaoset ochgick på bio.
Tips: The hobbit går odubbad, i icke 3 D-format på la Avenida.
Jättebra slut på en riktigt rolig dag!