Det händer hela tiden. Folk stannar till, byter några ord, särskilt när man har barn med. Gamla, tonåringar, affärsmän, barn, alla pratar. Man gör så här. Överallt.
Det är fint, och att komma till... tysta Sverige, är en minst sagt en kulturkrock.
tisdag 16 maj 2017
Alla pratar med varandra
På bilden går Disa på en mur och de tre äldre damerna stannar till ett ögonblick och pratar med henne.
Det händer hela tiden. Folk stannar till, byter några ord, särskilt när man har barn med. Gamla, tonåringar, affärsmän, barn, alla pratar. Man gör så här. Överallt.
Det är fint, och att komma till... tysta Sverige, är en minst sagt en kulturkrock.
Det händer hela tiden. Folk stannar till, byter några ord, särskilt när man har barn med. Gamla, tonåringar, affärsmän, barn, alla pratar. Man gör så här. Överallt.
Det är fint, och att komma till... tysta Sverige, är en minst sagt en kulturkrock.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag är säkert påverkad av mina år i Spanien och vågar prata mer med okända men jag tycker inte det är så tyst i Göteborg iallafall... Jag hälsar o pratar med grannar, hälsar på de i matbutiker, Dani frågar okända människor saker etc förutom att jag pratar med alla föräldrar på förskolan. Idag hjälpte jag en gammal dam över övergångstället och bort till frisören och hon berättade om sitt liv på 5 min. Jag brukar medvetet hälsa högt och le mot nästan alla jag möter... (Ja, inte alla som jag går förbi på stan men de som jobbar i butiker eller om vi möts nära som i en hiss)
SvaraRaderaDet låter toppen. Jag är inte så pratsam själv, inleder inte så ofta samtal med folk jag inte känner, så jag märker en väldigt stor skillnad mellan Sverige och Spanien. Här behövs aldrig någon anledning till att rpata, folk inleder samtal i väntrummet hos läkaren, i kön, på parkbänkar, bussen, överallt.
RaderaJag håller med men ändå inte helt ...
SvaraRaderaJag älskar det här att man går och slänger soporna, går förbi någon som säger ¡Buenas! (eller snarare Buena! för vi är ju ändå i Andalusien) eller kvinnan som ställer sig bakom i kassakön vid banken som säger Buenos días och nickar lite.
Men i Sverige hamnade jag i alla möjliga samtal i affären och inte för att jag satte igång det. Inte varje, i alla fall.
Att ha småbarn hjälper, de är isbrytare. Sonen kunde charmade den mest surmulne gubben till att spricka upp i ett leende.
:-)
RaderaJag brukar inte hamna i samtal i Sverige. Så klart pratar jag med personer i kassan och andra som jag kommer i kontakt med, men inte på den här nivån. Jag gillar förresten att man här brukar hälsa på den man möter när man är ute och går.
Bara att folk alltid hälsar är fint tycker jag! Det gör gott bara det!
SvaraRaderaOh ja!
RaderaJag håller helt och hållet med dig Annika. Speciellt som du säger att ALLA uppmärksammar en och ens barn - från tonårsgrabbar till affärsmän, inte bara gulliga tanter eller andra mammor.
SvaraRaderaJag märker det speciellt när vi är i Sverige och Ilse försöker fånga någons uppmärksamhet och personen blir obekväm och tittar bort. Inte alla förstås, men det är inte i närheten av hur det är i Spanien.
// C
Du förstår!
Radera