Det var nog en skön söndag för henne. Hon sov länge på morgonen, sov ett par långa siestor och somnade tidigt på kvällen, allt medan vi städade och gjorde tråksaker som att deklarera (jag). Hon behövde den vilan, det var varit ett par intensiva dagar.
I fredags hade vi picknick i Alamilloparken. Vi hade bestämt, med Lidia, men sedan anslöt Isco och ännu senare Jose ALberto och Loren,. Vi var där hela eftermiddagen och kvällen till niotiden ungefär, då vi åkte till vår nyupptäcka flamenco-peña, där man sitter så skönt utomhus med klostertornet på andra sidan jordvägen, med fikonträd runt om, och där man får så himla gott grillat kött.
Disa hade roat sig hela eftermiddagen med att krypa omkring, klättra på oss och samla jord, barr och gräs i sina små händer.
På lördagen åkte vi hem till Jesùs föräldrar, och till Disas lycka var storkusin Pili där. Sexåringen var lika glad som lillan. De lekte och lekte, och sedan sov Disa en stund och sedan lekte de igen. Däremellan var storkusinen upptagen med sin nya origamibok. Hon tittade på alla figurer hon ville vika, och jag fick en flashback till barndomens alla origamiböckler som jag lånat på biblioteket, och ingen endaste figur fattade jag hur den skulle vikas.
Jag och Jesús gjorde vårt allra bästa för att hjälpa Pili och ägnade precis hela eftermiddagen åt att vika två pappersfigurer. Helst ville hon ha en örn, och Jesús vek och vek om, Pili också, och när båda hade förlorat tålamodet försökte jag, och det blev faktiskt en örn, fast inte riktigt som i boken. Jag hoppade över hela andra sidan av beskrivningen, och det blev ett litet flygplan med böjd örnnäbb och jag sa aldrig till Pili att det inte var riktigt som i boken. Jesús försökte med pyramiden som såg lätt ut, och efter en och en halv timme blev det faktiskt en pyramid, visserligen med bara tre sidor istället för fyra som det skulle ha varit, men det sa vi inget om till Pili, som var nöjd.
Ända tills vi skulle leka med pyramiden och hon fick veta vad pyramiderna byggdes till.
På kvällen gick vi på stan. Köpte sandaler till mig, ett par plagg till lillan, klämde på fina kameror och gick in i en leksaksaffär. Där blev det en liten regnpinne, självlysande planeter och en superfin bok med ursäkten att det nyss var Världsboksdagen och att Disa ska få en bok varje år den dagen.
Kul med leksaksaffärer! Vi ser fram emot när lillan blir så gammal att vi kan köpa leksaker åt henne, ordentliga, roliga leksaker. Så roligt det ska bli!
Lördagen avslutades med bakad potatis på ett ställe.
Disa med storkusinen. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar