Första advent på spanskt vis

Första advent.
Skyltsöndag, tomteparad, trumpeter, smällkarameller på torget...
Inga likheter med första advent i Spanien. Här finns inte första advent. Inte andra, tredje eller fjärde heller.
- Första advent? Vad är det?
- Det är ju början på julen! Vi äter pepparkakor och tänder första ljuset i staken och massor av folk går i kyrkan, till och med såna som inte är religiösa!
Jag bestämde att den här dagen ska vi fira och bjöd hit lite goda vänner på adventsfika.

Glögg och pepparkakor hittade vi på Ikea. Pepparkakorna var sådär, Ikea har ju tagit bort alla godsaker och kör sitt eget märke. Alkoholfria glöggen borttagen, liksom julmusten, eller "jul-cocacolan" som Ikeapersonalen kallar den.
Nåja.
Ischoklad tack vare insmugglat cocosfett som sparats till detta tillfälle. Hällda i de formar som pappa skickade för flera år sedan, som blev alldeles skrynkliga i kuvertet. Men vem bryr sig om vad ischokladen har för form?

(Herregud, nu börjar kyrkklockan igen! Det måste ha blivit något fel på den. Den låter så olycksbådande att jag vill fly härifrån, men den dånar ju över hela byn. Det är som en skräckfilm.)


Lussekatter.
- Tror du att du gillar lussekatter med saffran, undrade jag.
- Saffran? Den är en jävla dyr krydda som varken ger färg eller smak.
Och under bakningens gång kom jag fram till att denna Jesús inställning förmodligen beror på att saffran i Spanien inte säljs i pulveriserad form som i Sverige, utan som hela, långa, sega stänglar. Hällde två paket i smeten och tänkte att det går väl ändå, men det gjorde det inte. Ingen smak av saffran, inte. Så bara äckligt ut med de röda trådarna.
Tömde två paket i morteln och malde kryddstänglarna.
Lyckad lösning.
Jag har kommit på hemligheten med det spanska saffranet.

(Kan ingen få tyst på kyrkklockan??!)

Det luktade underbart av nybakta lussekatter, men Jesús var tyst när han provsmakade, ända tills jag frågade vad han tyckte.
- Ja, jag vet ju inte hur de ska smaka, sa han, vilket fick mig att undra om spanjorer inte gillar detta svenska vetebröd. Det kanske inte var någon bra idé att baka lussekatter? De blev inte tipp topp, får väl erkännas, det är ju ändå bara andra gången som jag bakar lussekatter, och inte vet jag varför russinen svällde upp och såg ut som oliver, men så illa var de inte.

(Har någon känd person dött? Är det ett krigslarm?)

Elljusstaken sattes på ett cd-ställ eftersom vi inte heller i denna lägenhet har fönsterbrädor.
Vit kulmossa har jag inte sett här, knappt någon annan storts mossa heller, så vad skulle vi fylla staken med? Vi stannade till vid en åker, jag plockade jordklumpar och Jesús tog kvistar från ett olivträd, och detta tillsammans med röda plastlingon blev riktigt fint. .

(Nu klingar den med vanlig ton men utan avbrott, och det hörs ett ylande larm samtidigt.)


Vännerna kom, hade lite svårt för att dricka varmt vin, men blev väldigt förtjusta i lussekatterna. Oj, vad lussekatter det gick åt! Och ischoklad. Och pepparkakor. De åt lussekatter och ischoklad tills de låg i soffan, utom de två som hamnat på den osittvänliga delen. Och första adventsljuset värmde, och änglaspelet pinglade, och julmusiken var stämningsfull. Tyckte jag.
- Stäng av den där begravningsmusiken nu och sätt på The Ramones, tyckte Jesús som är van vid festligare julsånger som spanjorerna sjunger efter den sena julaftonsmiddagen, då när alkoholen kommer fram.
- I Sverige går de och lyssnar på det här på konserter och i kyrkan, förklarade han för de andra.

Men det blev ett helt varv med Chatrins julblandning innan Ramones åkte på.