måndag 13 juli 2020

Uppdatering Vargen

Vargen har klarat sig.

Det var tveksamt om han skulle överleva ända till torsdag eftermiddag. Han har varit så dålig. Vi har tvingat i honom antibiotika och smärtsitllande, sprutat i honom vatten och barnmat på burk för att han skulle få i sig något. Lagt lyxig kattmat på burk i skålen, lite grann, och suttit bredvid för att han skulle försöka äta något. Försökt locka med skinka och leverpastej. Själv har han mest legat stilla och tittat allvarligt på oss. Vi har försökt att bara klappa honom på huvudet, under magen har han som en stor påse, en stor svullnad.

Vi har haft daglig kontakt med veterinären, varit på fyra återbesök med katten, det har tagits blodprov, han har fått vätska insprutad i kanylen på benet... På fredagen var veterinären redo att skicka Vargen till djursjukhuset i Sevilla, men som genom ett under hade katten genomgått en förvanling kvällen innan! Plötsligt hade han gått ner för trappan och gått in till oss i köket, och jamat! Han började äta självmant och såg betydligt piggare ut än föregående dagar. På fredagen var han ännu piggare. Visserligen fick veterinären resultatet av blodprovet, och konstaterade att katten har en infektion i levern, men Vargen själv var nästan som vanligt, förutom att han vinglade när han gick och att han inte kunde hoppa så högt. Han åt gång på gång, lite, lite grann i taget, han spydde inte längre och han ville ha sällskap. Hela tiden satt eller låg han vid Jesús fötter när denne lagade mat, och när jag var i köket var han tätt intill mina fötter också. Precis som Pipen, de första veckorna efter att vi hade räddat honom.

I lördags bajsade han för första gången sedan allt hände, vilket jag blev så glad över, för oron har varit att såret, som går rakt in i låret, skulle ha trängt ända in i tarmarna, men det verkar inte så, lyckligtvis. Gången är mycket bättre, även om den stora svullnaden är kvar. Han kan hoppa igen!

Det stod snabbt klart att det inte är något hundbett, utan katten har fått något vasst rakt in i låret. Vad det kan vara vet jag inte. Jag hoppas på det bästa, att han skulle ha råkat ramla emot något, men det låter ju inte så troligt, dels med anledning av var såret sitter, dels på grund av hagelskotten som har skjutits in i hans "armhåla" och att han en gång troligtvis var nära att dränkas...

9 kommentarer:

  1. Så skönt att höra att det är på bättringsvägen! Så bra! De har ju bra läkkött, har jag för mig.

    Det du skriver är hur läskigt som helst! Har du pratat med de andra kattägarna, om de har sett något? Har han halsband, så man ser att det inte är en vildkatt?

    Människor är helt vrickade.

    SvaraRadera
  2. Så skönt att han håller på att återhämta sig! Jag antog när det inte kom några uppdateringar att han var dålig och oroade mig. Fasansfullt om någon ger sig på en katt på det sättet. Jag menar, varför då?
    Häng i, lille Vargen!
    Kram till er i allmänhet.

    SvaraRadera
  3. Stackars Vargen, så hopplöst när dom inte kan prata och tala om vad som hänt. Fruktansvärt om någon människa skadat honom men dessvärre finns det folk som gör sånt. Hoppas han kryar på sig och blir en glad katt igen.

    SvaraRadera
  4. Fint höra att Vargen mår bättre.
    Fy vilken hemsk upplevelse för honom och er.

    SvaraRadera
  5. Men lilla vän! Vilken pärs! Vilken tur att han hade er som kostade på honom och tog hand om honom!

    SvaraRadera
  6. Lilla vännen! Hoppas han repar sig helt nu, stackaren.

    SvaraRadera
  7. Vad skönt att vargen bättrade på sig!

    SvaraRadera
  8. Så bra att han är piggare. Kämpa på, Vargen!
    ~ Åsa

    SvaraRadera
  9. Tur att katter har sju liv:) Som han har gått igenom, stackars fina Vargen! Att han inte har blivit människoskygg efter så mycket elände från människor!

    SvaraRadera

ny gadget

ny gadget