onsdag 28 april 2021

Spänning framför radion

 Vi satt så tysta och koncentrerade vid radionyheterna igår kväll, att jag föreställde mig hur folk följde krigsrapporteringen vid radioapparaterna under andra världskriget. Nu gällde det inget krig, utan det hade utlovats lättnader i corona-restriktionerna. Jesús önskade så förtvivlat att provinserna i Andalusien skulle öppnas igen. När de stängdes i mitten av januari trodde nog ingen att stängningen skulle vara så länge, och nu är trycket hårt från hotell- och restaurangbranschen på ett återöppnande.

Jag har väntat på ett öppnande för att kunna åka till Ikea i Sevilla och köpa en säng och kaviar. Vi löste det tills vidare med sängplatser, Jag och Runa sover i 135-sängen och Jesús och Disa i en 90-säng som hade lämnats kvar här. När jag är vaken efter att båda barnen har somnat (sällan) bär jag över Disa till stora sängen så att Jesús får plats med sin inflammerade arm. Det funkar, säng är inte akut. Nu känns det viktigare att spara sängpengarna till att eventuellt kunna installera pelletsbrännare och tillhörande element i höst. Vintern är mycket kall i det här huset, vi gick med täckjackor nästan in i april, och soffan i vardagsrummet gick inte att använda alls, eftersom det var för kallt att sitta där ens med tjocka filtar. Samtidigt behöver alla pengar sparas för att kunna köpa loss huset om två år. Tänk om vi inte har tillräckligt då, när den här hyresperioden är slut? Men att frysa i sex månader...? Jag jobbar mer än jag orkar och hinner för att få pengar att spara.

Nu är det handelsträdgården i Sevilla som jag väntar på att kunna åka till. Och Ikea.

Provinsstängningen har tärt mycket på Jesús den här gången. Det har varit för mycket nytt för honom. Flytt, en ny bostad. Nya vänner, nya samtalsämnen, sammanhang, rutiner. Han vill åka till Sevilla och spela med sin grupp, träffa gamla vänner, träffa sin pappa, vara sig själv, eller den han brukade vara, för en dag. Jag fattar, det är som när man flyttar utomlands.

Provinsstängningen har inte hindrat våra vänner och bekanta från att åka till Sevilla. Folk hittar anledningar, får intyg. Utfärdar giltiga intyg. Chansar. Jesús har nu intyg på att få åka till en sjukgymnast i Sevilla på fredag och har planerat dagen - åka direkt efter jobbet och äta lunch med sin pappa, som har fått båda sprutorna, sjukgymnast, sedan träffa en barndomskompis som nyligen förlorade sin mamma. Och så hem, innan utegångsförbudet börjar gälla kl 23. Och så ska han ta med mitt paket från Finland, som väntat hemma hos pappan i ett par månaders tid nu.

Andalusiens regionalpresident Juanma Moreno börjar prata. Han är så teatralisk, använder så många ord. Han ägnar flera minuter åt att tala om vaccineringen, att omkring 25 % av de vuxna i Andalusien har fått minst en spruta, att Andalusien är bäst i Spanien, att fjärde vågen inte alls blev så illa som befarat, att vi alla längtar efter att få resa, träffa barn och föräldrar, åka till stranden, åka till sommarbostaden ("vi", tänker jag, som läst om hur just Juanma Moreno har rest genom jobbet mellan Andalusiens olika provinser)... Och äntligen. Provinserna... Ska öppnas! Från och med natten till torsdag!

Här slutade Jesús att lyssna och jag kunde inte längre höra vad Moreno sa, för Jesús började genast göra upp planer. Han är ledig på måndag - kanske kan han ta med barnen till Sevilla då? Jag hade inte ord för hur gärna jag vill att han ska göra det. En hel dag ensam i huset, jag kan jobba precis så mycket jag behöver utan att bli störd. Kanske, kanske, om jag får undan riktigt mycket jobb då, kanske skulle jag själv kunna åka till Sevilla någon dag nästa vecka, åka till handelsträdgården...? Hoppas!

15 kommentarer:

  1. Funkar handpenning och banklån som i Sverige? Vad ligger bolåneräntan på?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, svår fråga. Jag har aldrig köpt hus i Sverige. Men jag tror att det är svårare att låna i Spanien. Jag är lite osäker, men det verkar som huslånen behöver vara betalda ungefär vid pensionsåldern, i alla fall har vi fått beskedet av flera banker att lånet måste betalas av på 20-25 år, eftersom Jesús är så gammal (46 år). Är man yngre kan man få 30 år på sig att betala tillbaka lånet. Man får låna max 80 %, resten måste betalas i handpenning. Utöver det tillkommer stora avgifter för fastighetsregistrering, notarie, mäklaren (köparen står för kostnaden) och en saftig fastighetsskatt på, tja, är det 7-8 % av köpeskillingen?
      Jag tror att den fasta bolåneräntan ligger någonstans runt 2 %.

      Radera
    2. Handpenning i Sverige är 15%. Inget krav
      på återbetalning av lån, däremot amortering motsvarande lånets storlek. Räntan är nog på 1,30 ca.Fast det varierar på bundet och rörligt och hur man lyckas förhandla med banken.

      I Sverige har huspriserna gått upp runt 20% på ett år, beroende på sägs det att folk vill ha extra stort boende att jobba hemifrån i. Går det att säga generellt om huspriserna stigit i Spanien?


      Har ni fått ett fast pris på huset? Eller kan
      det beroende på konjunkturen stiga eller sjunka. Två år är ganska lång tid om prisökningarna är så höga som 20%.
      Man kan både förlora och tjäna på det s a s.

      Radera
  2. Åh så härligt skrivet, man riktigt känner spänningen och lättnaden, glädjen. Underbart! Jag är också glad men har vant mig så vid detta att jag mest känner mig glad för alla andra skull, eller just för att allt känns lättare i sinnet när det går på rätt håll, snarare än åt skogen. Men ja, det där med att spara pengar, eller rättare sagt, inte göra av med dem på annat än precis på det som behövs för att leva, det är ett genomgående tema och gör att den där känslan av frihet inte riktigt infinner sig ändå. Men vi går definitivt mot ljusare tider.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, att inte göra av med dem på annat än det som verkligen behövs :-)
      Det ljusnar!

      Radera
  3. Jag håller med Carin och hoppas också att vi går mot ljusare tider på riktigt, och att vi kan återgå till ett normalt liv! Man kan inte begränsa folks frihet och strypa ekonomin hur länge som helst!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gör vi! Här har många restriktioner lyfts sedan den 9 maj, och det talas till och md om att man ska slippa bära munskydd utomhus :-)

      Radera
  4. Jag känner med er som står ut med att bo i ett kallt hus. Det är banne mig inte lätt.

    Vilken glädje att ni får röra på er utanför kommungränserna nu. Min svärfamilj har kommit runt systemet eftersom de alla är skrivna i Malaga, men just nu är de utspridda över hela Andalusien. En i Sevilla, en annan i Jaen och en tredje i Almeria, men eftersom de har rätt att åka till sitt hus i Malaga kan de alla sammanstråla där.

    PS. har försökt att kommentera på sistone, men ibland inträffar ett fel och de verkar tyvärr inte komma fram. Kanske strul hos bloggportalen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att den här kommentaren kom fram!

      Många har, som din svärfamilj, hittat vägar runt restriktionerna och setts ändå, över provinsgränserna! Jag märkte att vi nästan är de enda i bekantskapskretsen som hållit oss till att stanna i provinsen!

      Radera
  5. "Jag har väntat på ett öppnande för att kunna åka till Ikea i Sevilla och köpa en säng och kaviar." Åh vad jag skrattade gott åt din rad :D! Två viktiga saker förstår jag...
    Härligt att det går åt rätt håll för er i Spanien!
    Du skriver så målande om att sitta framför radion och lyssna på information från högre ort. Ja, precis så var det säkert under kriget. Radion var kanalen ut till alla människor. Har ni TV? Många yngre människor ser knappt på TV verkar det som utan har dator och mobil istället. Hoppas att din man får en rejäl och trevlig utflykt :)! /Annika F

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vi har faktiskt tv! Men jag tittar aldrig på den. Jesús ser någon dokumentär ibland, och Disa ser barnprogram. Jag föredrar nyheter från radio och tidningar.

      Radera
  6. Härligt! Nu har vi allt inom "räckhåll", har inte behövt lämna Málaga. Men jag förstår att er situayion är annan, med vänner och särskilt pappan i Sevilla.

    Ensam hemma i huset? Tror knappt jag varit det.

    Hua för kalla spanska hus på vintern. Det är när man kommer ut i solen som man känner hur man slappnar av i varenda muskel, det är först då man inser hur spänd man blir i den ruggiga kylan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt så är det! Inne vet man inte alls hur kallt det är ute!

      Radera
  7. Vad skönt att det börjar lätta upp och vet hur svårt det är att vara i lockdown.
    Ni hyr huset ni delvis köpt, men köpet är inte klart förrän om två år. Fattar inte riktigt.'
    Lycka till med allt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, det är nog ett spanskt sätt att köpa hus! :-) Vi har inte tillräckligt till handpenningen för att kunna köpa huset nu. Då löses det genom att vi köper det om två å. Under tiden hyr vi huset av ägaren för 500 € i månaden. På två år blir det 12 000 € som räknas bort från köpesumman, egentligen från handpenningen. Samtidigt hinner vi (förhoppningsvis) spara det som saknas till resterande handpenning!

      Radera

ny gadget

ny gadget