fredag 31 maj 2019

Med bebis i fullproppad buss

Efter att ha kollat barnkläder i Sevillas centrum i ett par timmar var jag trött och svettig, det är verkligen varmt där nu, så med Runa i bärsjalen tog jag buss 43 hem till svärfar och den väntande kycklingpaellan.

Det var många som ville ta bussen hem. Bussen blev fullproppad och det fortsatte att kliva på folk ända tills en äldre man fick nog och ropade till chauffören att stänga dörren, för det fick inte plats fler. Jag hade ställt mig på ett rätt säkert ställe där jag kunde hålla mig i med båda händerna, nu när jag hade Runa på magen, men en kille, knappt 20 år undrade om jag inte ville sätta mig. "Nej, det går bra" sa jag eftersom det inte fanns möjlighet att tränga sig bakåt mot sittplatserna, som dessutom var upptagna. Men redan efter andra hållplatsen gick det av lite folk. Jag hörde spridda ord, "señora" och "bebé" och undrade om de pratade om mig, och jo, det gjorde det. "Sätt dig" hörde jag nu från flera håll i trängseln, och plötsligt började minst tio armar att milt fösa mig bakåt i bussen, de drog mig, höll i mig ifall bussen skulle börja åka så att jag inte skulle ramla, och släppte mig inte förrän de hade placerat mig på en sittplats som blivit ledig.

Det är så lätt att vara gravid och att ha barn i Spanien. Måhända finns det inte barnbidrag och subventionerade förskolor som i Sverige, men man får så mycket hjälp från folk. Det är fint.

8 kommentarer:

  1. Men det var väl fint! Folk är ju faktiskt oftast snälla och hjälpsamma, man får inte glömma det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det får man inte glömma! Beroende på var man är är det lätt hänt...

      Radera
  2. Hej Annika!
    Ja det är bra i Spanien när det gäller hjälpsamhet! Snälla och lämnar plats. Jag som går med krycka som jag började med för flera år sen och nu fast jag inte har ont o knäet känner jag mig säkrare med får nästan alltid företräde och hjälp...bilar stannar fast jag inte ens tänkt gå över hahaha...
    Ramlade en gång när jag missbestämde höjden på trottoarkanten (kan vara 15-20 cm här)och vilken uppslutning...en stor lång kille kom rusande från en annan restaurang :-) Snacka om skam...Ja det behövdes starka krafter för jag slog i höften och kom inte upp...
    Kram och vad kul det var att läsa förra inlägget!! Kram P ♥♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Går du över ändå, när bilarna stannar? :-)

      Ja, vad man skäms när man ramlar och folk hjälper till... Jag gjorde det själv för ett par veckor sedan, stolen var baktung och hade vält när jag skulle sätta mig... På en sekund var tre personer där och drog upp mig. Men de var nära, det var ingen som kom från en annan restaurang och räddade mig :-) Det var snabbt gjort av den killen! Hoppas du läkte ihop!

      Radera
  3. Medmänsklighet och omsorg. Härligt. /Annika F

    SvaraRadera

ny gadget

ny gadget