När jag vaknade och upptäckte att jag inte hade någon röst längre övervägde jag att ge eftermiddagslektionerna viskandes.
Ingen jättebra idé. Men det som övertygade mig om att stanna hemma var öronen, som det är lock för. Stannar jag här går det snart över, åker jag ner för berget till Sevilla blir det mycket värre, jag blir så gott som döv och då går det inte över på flera veckor, vet jag av erfarenhet. Aracena ligger på knappt 700 meters höjd, vilket inte är jättemycket, men jag märker den där höjdskillnaden varenda gång jag åker till eller från Sevilla, även utan förkylning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar