lördag 10 oktober 2015

Barnmat Sverige - Spanien

Viss skillnad finns det i barnmat om man jämför Sverige och Spanien.
Mina slutsatser:

1. I Spanien är det vanligare att ge ersättning än i Sverige.
Vi tog inte med så mycket ersättning till Disa från Spanien, tänkte att när den tar slut köper vi mer i Sverige. Men det var inte så lätt. För var köper man det?
I Spanien har vartenda apotek (modersmjölk)ersättning, alltid flera olika märken. Så vi gick förstås till apoteket för att handla ersättning, eller vad det nu kallas i Sverige för ettåringar. Men...
- Ersättning? Det vet jag inte om vi har... Vänta lite så ska jag fråga.
Svaret blev nej.
- Var kan man köpa det?
- Jag vet inte... I mataffären kanske?

I stora mataffären kollade vi sedan. Trots mycket litet utbud hade jag svårt att förstå förpackningarna. Det tog nog en kvart i innan jag begrep att förpackningen som det står Tillskottsnäring 3 på var det som Disa behövde.
Helt klart ammar de allra flesta i Sverige.
I Spanien förespråkas också amning, men det är ingen grej om barnet får ersättning. Att föräldraledigheten bara är fyra månader gör nog sitt till också. Jag tror att spanska mammor ammar kortare tid.


2. Färdig barnmat är vanligast i Sverige, utan tvekan. I Spanien tycks de flesta laga barnmaten själva och mixa den till puré. I mataffären finns färdig barnmat på burk, men sällan fler än tre-fyra olika sorter. Alltid samma sorter i alla affärer.
I Sverige är utbudet av färdig barnmat enormt! Alla tänkbara rätter står uppradade, av flera olika märken. Puréer, med bitar, eko...



I Sverige verkar socker vara nära på förbjudet för små barn.
Inte i Spanien.
På pappren med kostråd som vi fått av barnläkaren står visserligen att små barn inte bör äta socker, men det är det ingen som bryr sig om. Och produkter för småttingar innehåller nästan alltid socker. Det är Mariekex, fruktpuré med Mariekex, yoghurt med Mariekex, grötpulver med honung, grötpulver med honung och choklad, grötpulver med Mariekex,...

Förut tänkte jag följa svenska kostråd. Inget socker.
Sedan fick jag Disa.
Sådana där råd, med sockerfritt, 40 gram kött i veckan, frukt, kolhydrater, grötfrukostar, osockrad yoghurt och leverpastejsmörgås... Det gäller för barn som äter. Disa är inte ett sådant barn. Jag kan ge henne nästan vad som helst, bara hon får i sig några extra kalorier. Ett paket Mariekex ligger numera alltid i skötväskan. I går åt hon ett helt kex till mellanmål. Lycka!

26 kommentarer:

  1. Jag tror att många bebisar i Sverige får ersättning också men från 4-6 månader går nog de flesta över till välling. Kanske var det därför det inte fanns så mycket ersättning för Disas ålder. Kan det vara så att man i Spanien generellt lagar mer mat och därför också lagar mer till bebisarna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske är det så? Här finns inte välling.
      Det känns som om spanjorer ofta lägger större vikt vid grundlagad, bra mat, både till barn och vuxna, än svenskar. Men det är bara vad jag upplever:-)

      Radera
  2. HAHA nej vi ammar inte (eller jo) men vi ger inte ersättning till ettâringar. De äter vanlig mat och gröt eller VÄLLING. Ingen ersättning. (Men visst finns det mânga som fortsätter med ersättning ocksâ).

    SvaraRadera
    Svar
    1. I Spanien finns ju inte välling. Däremot blandar man cereales; ett pulver med bland annat olika sädesslag, i nappflaska med ersättning, aldrig med vatten, så det blir som välling. Eller så äts pulvret i grötform (blandas med mindre mängd ersättning), av de barn som tycker om gröt. Det gör inte mitt.

      Radera
  3. Blev lite nyfiken på hur länge man ger ersättning i Spanien, när börjar man ge vanlig mjölk istället? Här i Finland rekommenderas väl att börja med vanlig mjölk (tidigast) från tio månader. Vi var visserligen lite tröga och kom på det först vid ett år... Välling som har kommenterats här känns väldigt svenskt! Annars ser barnmatshyllorna ganska identiska ut i Finland och Sverige, men välling är mer kuriosa här, medan det verkar livsviktigt i Sverige. :) Fnissade annars lite åt det där med Mariekexen i allt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte hur länge folk brukar ge ersättning här. Däremot blandas ersättningen med ett pulver och blandningen blir som välling (eller gröt vid mindre mängd vätska). Och det ver jag inte heller hur länge folk brukar ge sina barn. Mitt barn äter så lite så de där nappflaskorna är viktiga.
      Här brukar man nog inte byta ut nappflaskorna mot vanlig mjölk, vad jag vet. Spanjorer är inga mjölkdrickare. Den som dricker mjölk dricker den med kaffe eller chokladpulver. Jag har försökt ge Disa mjölk till maten, men hon gillar det inte.
      Jag försökte ju stå emot Mariekexen, men gav upp. Suck.

      Radera
    2. Mjölk i Spanien är inte god... tycker jag. Den enda jag pallar dricka är färsk semidesnatada mjölk från Mercadona.

      Tuvilda

      Radera
    3. Oj, jag tänkte inte ens på att vanlig mjölk kanske inte var den naturliga fortsättningen. Så nordisk är jag. :)

      Radera
    4. Här dricker man aldrig kall mjölk, och aldrig mjölk till maten som i de nordiska länderna... Det är mindre mjölkdrickande i Spanien.

      Radera
  4. Jag gav ersättning till mitt barn första månaderna och tyckte inte det var svårt att hitta, finns på de flesta mataffärer enligt mig. Sen som någon skrivit ovan så ger man vanligtvis inte ersättning efter 6 mån (?) utan börjar med välling /gröt enligt rekommendation. Sen tror jag det är vanligt att laga egen barnmat i Sverige även om utbudet är stort av burkar. Största skillnaden jag själv ser är att spanska barn äter puré väldigt mycket längre än svenska barn. i Spanien finns ju barn på några år som fortfarande endast äter puré medan jag tror nästan alla svenska barn äter vanligt mat när de är ca 1,5 och de börjar på förskolan....
    Kul med hur du ser på skillnaderna!
    Jag tycker dock det är lite socker till bebisar i Sverige, men desto mer socker till lite äldre svenska barn. T.ex. Smågodis. I Spanien tycker jag det känns som man ger barnen mer salt, typ chips, nötter etc. Jag menar inte bebisar...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant det du skriver om sockret. Kanske är det så, att stora barn får mer socker i Sverige?
      Ersättning behövs nog inte när det finns välling. Men det verkar folk ge sina barn ganska länge, om jag har fattat rätt.
      Jag kan inte ge någon åsikt om spanska barn som äter puré länge, jag har inte känt så många barn, varken i Spanien eller Sverige, så jag har kunnat se hur föräldrarna gör med den biten. Men roligt att läsa din relfektion!

      Radera
    2. Jag känner en som åt puré tills han var fem år... i Spanien. /Tuvilda

      Radera
  5. I Spanien brukar man börja försiktigt med vanlig komjölk i ettårsåldern. Många tål det inte. Mitt barn drack getmjölk (president) fram till två år. Nordbor tål laktos i vuxen ålder pga en genförändring som uppstod för några tusen år sedan. Medelhavsfolk har mer laktosintolerans och i Afrika är det ännu vanligare. Värt att tänka på om barnets föräldrar har olika ursprung. I Sverige verkar man sällan tänka på att adopterade eller invandrade barn kanske inte tål mjölk... ibland är det d et enda som serveras i skolmatsalen t.ex Ursäkta utläggningen,:) men svenskar verkar tycka att deras mat liksom är bäst per definition.

    Spanska barn äter mycket bra, tycker jag, mest för att de äter som de vuxna när de blir lite äldre. Mycket mer variation och lagade måltider. Burkmaten är något man tar med sig om man ska till parken, om ens då. I Sverige verkar det användas som basföda. Jag undrar om de ens har tänkt på att det är mat som mosades och lades i burk för flera månader sedan?? Det är den stora skillnaden mellan Sverige och Spanien, tycker jag, i Spanien är barnens mat det absolut viktigaste, i Sverige är det vagnen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahahaha! I Spanien är maten det viktigaste, i Sverige är det vagnen :-D Det ligger något i det! Du milde, vad en del verkar snöa in på detta med barnvagnar!
      Jag håller med dig i vad du skriver om maten. Vad jag har sett äter spanska barn bra mat. Det känns som om det är vanligare i Sverige att ge snabbmakaroner, korv och fiskpinnar till barn. men vad vet jag...
      Intressant om laktosintolerans. Visste inte det.
      Spanska barn får visserligen börja med komjölksprodukter vid ettårsåldern, men jag tror inte att det är många som ger dem mjölkglas till maten, som i Sverige. Snarare är det yoghurt och ost som erbjuds.

      Radera
    2. Men till frukosten dricker ju alla barn mjölk, mest med Colacao.

      Radera
  6. Vi använde bara burkmat ute. Aldrig hemma. Vi gav inte ens välling. Vi började med familjemâltider och plockmat vid 6 mânader. Och jag har fler vânner i Sverige som lagade egen barnmat an i Frankrike. Men jag tror det varierar mycket frân familj till familj. Om den föräldralediga föräldern har ett matintresse tror jag barnen fâr mer hemlagat. De föräldrar som är ute mycket, och avskyr att laga mat löser det nog med burkmat tills barnen börjar i förskolan. Men det vore ju intressant att veta hur matvanorna ser ut. I Frankrike existerar nästan inte plockmaten och barnen fâr typ bara frukt och grönsakspuré tills de är 18 mânader, kanske lite ris och pyttebitar men de skedmatas mycket längre. I Sverige uppmuntrar vi mer kladd tror jag? Lite av en trend senaste âren.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I Spanien uppmuntras inte heller plockmaten.
      Här skulel jag vilja svara något intressant om spanska barn, men jag vet inte vad vare sig spanska eller svenska barn brukar äta, eller hur. Jag känner så få!

      Radera
  7. Vagnanvändande. Ja otroligt olika. I Frankrike har alla barnfamiljer bil och paraplyvagn. I Sverige kan man ju resa kommunalt med vagn. Det är inte roligt att resa kommunalt med vagn i Paris... Vi hade inte bil i Stockholm (eller jo men vi använde den inte i vardagen) men i Paris är vi beroende av bilen och speciellt när vi hade vagn. Svenska föräldrar motionerar mycker mera med vagn, "barnvagnspromenader eller jogging". Här motionerar föräldrarna pâ sin egentid och har mer egentid upplever jag eftersom de har mer hjälp av mor/farföräldrar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I Sevilla promenerar de flesta mycket, och den som har små barn tar med vagnen. Vagnen följer med överallt. Det går rätt bra att åka kommunalt med barnvagn, och folk brukar hjälpa till och ge plats.

      Radera
  8. Är det verkligen honung i gröten till bebisar? Är inte honung farligt innan de är ett år?? Eller är det "smak av honung"?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stämmer, småttingar bör inte äta honung.
      Jag vet faktiskt inte om det är riktig honung eller honungssmak i produkterna! Måste kolla!

      Radera
  9. Precis som föregående nämnt så ger man ju inte ersättning sååå länge i Sverige, svenska välling blandas ju med vatten men den spanska blandas ju med mjölk och då ersättning! Det finns specialmjölk för 7 åringar i Spanien vilket säkert kan vara lämpligt för Disa som inte får i sig så mycket men för de flesta barn ser jag det som en överdrift, ett i-landspåhitt, att behöva extranäringsberikad mjölk till så stora barn, antagligen ett sätt att tjäna pengar på mammornas samvete, att ge sitt barn det bästa...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har jag också tänkt! Den där specialmjölken, specialyoghurtar, special-allting till små barn! Falska behov av våtservetter coh dyra blöjor och allt vad det är. Trams! Klart att det handlar om att tjäna pengar på dåliga samveten!

      Radera

ny gadget

ny gadget