torsdag 16 september 2004

16. For San Roque

Na, maste skriva lite nutid istallet. 
Det har varit nagot tokit jippo i en hel vecka har i stan och finalen var igar. 
Kanske fel att skriva jippo, det ar valdigt religiost alltihop. I alla fall. Man har firat San Roque. Jag kan inte ge en narmare forklaring om vad det ar eftersom jag inte forstar nar de forklarar pa spanska. 
San Roque ar Tarijas skyddshelgon. Han botade en massa manniskor som hade nagon hudsjukdom. Huden foll av. 
Det borjade forra tisdagen. Jag var inne i sprakhuset och vantade pa att min spanskalektion skulle borja nar jag horde trummor utifran. Oj, en orkester, da har de sakert trumpeter ocksa, tankte jag och sprang ut. Na, inga trumpeter men en laaaang parad med folk i farggranna tyger. De hade kjolar och mantlar, sjalar och pa huvudet en stor fjaderkrona i cerist, blatt, gront och hogst upp vitt. Under fjadrarna ar det dekorerat med glittrande parlor och paljetter, speglar och religiosa bilder, de har verkligen fatt anvanda fantasin till sina drakter. Eller mammorna och fruarna forstas. Det ar namligen bara man som gar i paraden. 
De far inte visa sina ansikten sa dem hade de tackt for med tunnt tyg och spetsar for att kunna se vart de gar. Alla hade en fjadervippa i handen i samma farger som kronan. Den hade en mojang som de knapper rytmiskt med. Alla samtidigt, det blir en valdig stamning. 
Mellan de tva raderna med chunchos, som de kallas, gar trumslagarpojkar och flojtpselare. Sist i den jattelanga paraden bars en slags San Roquestaty pa en tron. Och dar gick de som spelade tremetersinstrumenten som jag inte vet vad de kallas men det ar ett tre meter (faktiskt) langt ror med ett horn langst ut. Ser tungt ut och ljuden som stots fram blir inte sarskilt vackert men det ar roligt att se dem. 
Sa har gar de alltsa varje dag i en vecka mellan stadens kyrkor och igar var alltsa finalen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

ny gadget

ny gadget