torsdag 26 februari 2015

Ingeborgar och fingerborgar

Jag pratar med Disa.
Hela tiden.
Så mycket att jag känner att jag måste förklara om jag är tyst en stund. Jobbigt för henne, att aldrig få tänka ifred.

Så här kan det låta under påklädningen till exempel:
"... men först ska vi köpa en fingerborg i affären vid busshållsplatsen. Jag tror att de säljer fingerborgar där. Mamma måste ha en att trolla bort förstår du. Fingerborgar sätter man annars på fingret för att inte sticka sig när man syr. Fingerborg är ett namn också, ett kvinnonamn. Du kunde ha hetat Fingerborg om vi hade, tja, velat det... Eller vänta... Ingeborg var det visst, just det ja, Ingeborg hade du kunnat få hetat om vi hade velat. Men det var ingeborgar vi pratade om, nä fingerborgar..."

Och jag tror inte att Disa fattar vad jag säger, men lustigt nog började hon faktiskt skratta här!

15 kommentarer:

  1. Fingeborg! Egentligen ett rätt gulligt namn!

    Men jag tror det var tur du inte döpte henne till Fingeborg, hon hade blivit kallad för Tummelisa.
    Eller annat med tanke på vilket finger man normalt har fingeborgen på... :D

    Och tycker du att det är konstigt att Disa skrattar med en mamma som pladdrar på så?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om jag vore Disa hade jag blivit väldigt trött på mig!
      Ju mer jag pratar desto mer trasslar jag in mig, för jag känner att jag msåte förklara allt som finns för henne. På vad kan man sticka sig när man syr, vad betyder att sy, vad är ett kvinnonamn och så vidare... Jag går för långt, jag vet.

      Radera
    2. Jag tror tvärtom att det är bra att du pratar med henne massor! Jag tror att man bygger en bra kontakt så.. Anknytning eller nåt. Barn vill ha föräldrarnas/sin omvårdares uppmärksamhet. Det lärde jag mig i den här dokumentären med Eduard Punset (OBS ful-dubbad!) https://www.youtube.com/watch?v=zDMyXAgUSPA

      Radera
    3. Jag tror också att det är viktigt! Speciellt när jag försöker lära henne svenska och få ett försprång...
      Ska kolla dokumenträren!

      Radera
  2. Hihi. De fattar mer än vad man tror, TROR jag :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det gör de nog Ända tills de inte VILL fatta... :D

      Radera
    2. Hahaha!
      Jag har ingen aning om hur mycket Disa förstår, men jag skulle gärna vilja veta!

      Radera
  3. Absolut sådan kunskap som alla ansvarsfulla mammor bör ge sina barn i ett tidigt stadie ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så klart! Sju månader - informationen öses över henne!

      Radera
  4. Hon verkar ha humor! Gött! :)

    SvaraRadera
  5. Jag pratar också ganska mycket med I, även om jag lugnat ned mig ganska mycket. Nu har vi ju fler naturliga grejer som jag pratar om, som titta på detta, och gör inte så och kom här, etc. Men ibland går jag igång, mer med syfte att han ska höra svenska och lära sig ord och grejer. Och just när jag pratar så börjar jag alltid fumla med prepositioner och andra småord och säger en massa småfel som jag aldrig skulle sagt annars. Jag får lite scenskräck helt enkelt hahaha.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Scenskräck, hihihi!
      Det ska bli roligt när jag får lite mer gensvar, som du får från din I gissar jag. Disa har visserligen väldigt talande ansiktsuttryck, men jag vet inte alls vad hon verkligen förstår.

      Radera

ny gadget

ny gadget