Svenska sedlar och mynt

Jag letade efter något till packningen, och fann en gamnal tjugokronorssedel i en låda. Jag tog upp den och funderade på vad jag skulle göra med den. Gäller tjugokronorssedlar fortfarande?

Jag var tvungen att googla. Jo, tjugan finns kvar. Och jag hann se att en kul 200-kronorssedel också används nu för tiden. Jo, jag börjar minnas att jag har sett den förut, kanske till och med betalat med en?

Men när jag går in på Riksbankens sida om giltiga svenska mynt, blir jag förvånad på riktigt. En tvåkrona??!

Den måste ha funnits vid senaste Sverigeresan också, för tre år sesan, men jag har absolut inget minne av det.

Kalas innan Sverigeresan

 Det händer så vansinnigt mycket hela tiden, vad ska jag berätta när jag nu sätter mig vid datorn en stund? Om idag, kanske?

Det har varit en så himla fin dag! Vi firade min födelsedag idag, tre veckor för tidigt! Jag fyller 40 i slutet av juni, men då är jag borta, missar traditionsenlig födelsedagslunch i Portugal och kalas med alla bästa vännerna här, så kalas och avskedsfest inför sommar i Sverige hade vi idag. Det här huset är som gjort för roliga sammankomster, det sitter i väggarna. Ungar som springer nakna, badar i poolen, klappar kattungar och äter plättar. Vuxna som sitter runt bordet på terrassen, under det gröna tak som vinrankan ger, äter av allt roligt och gott som tagits med, eller tillagats i vårt kök. Bara snälla, glada ansikten runt om, goda vänner. Presenter fick jag också, trots att presenten för mig var att ha vännerna hemma på kalas. Tre växter, en necessär inför resan, två fjärilar från Mexico, en hängmatta och en enorm korg med ägg i olika former och storlekar. Födelsedagssång på svenska, spanska, portugisiska och engelska. Chokladtryffelkaka och persikopaj med marängtäcke. 

Det är människorna som gör det så roligt att bo här. Hur hade det varit om vi bott i Sevilla? Komplicerat. Vi som inte är födda i bergen har inga släktingar som kan hjälpa till för att få livet att fungera, vi hjälper varandra istället. Med barnvakt, utlåning av bil, köra till veterinären, fixa dunderkur mot outhärdlig värk i inflammerad kindtand, eller köra en omväg efter skolan och lämna barn för att en förälder ska kunna ta ett jobb med besvärliga arbetstider. Eller tänk Helder som körde runt med mig en hel förmiddag för att hitta någon som kunde sälja däck till min punkterade bil, när han egentligen borde ha varit hemma och förberett för sin avskedsfest innan han åkte till Mexico, han kom hem knappt en timme innan gästerna började komma, men hade telefonkontakt med snäll särbo som lagade mexikanska rätter enligt hans instruktioner.

Jag är stammis i färgaffären i Cortegana, och äntligen har jag sett färgförsäljaren med den behagliga rösten utan ansiktsmask. Jag stannar och får bilen tankad utanför Jabugo, pratar med den äldre på macken som vanligt, och hejar på brödpoetens kompanjon som stiger ur sin bil när jag ska åka. Pratar katter med kassörskan i snabbköpet och träffar holländskan, vars citronsaft jag säljer på marknaden, på en lekplats. På Los Vasquez vet de att jag fortfarande inte kan skillnaden mellan olika styckdelar på grisen. Nästan alltid något bekant ansikte när man är iväg och ska göra ärenden.

I lördags var det alternativa marknaden. Det är så roligt! Jag sålde en massa bullar, drömmar, toscakaka, laxpaj, kycklingpaj och piroger., jag ska köpa sommarkort på äventyrsbad till Jesús och barnen för pengarna, och mat på vägen till Sverige. Men roligast med marknaden är alla som är är. Alla bekanta och vänner som kommer och pratar. Den där marknaden är en otrolig träffpunkt. Alla är där, alla i den alternativa gruppen, som vi har råkat att tillhöra.

Om några dagar åker jag mot Sverige. Buss till Sevilla, sova en natt i Sevilla, morgonen efter går tåget till Madrid, sedan tåg till Avignon i Frankrike. Sover en natt i Avignon, åker vidare mot Mannheim, byter till tåg mot Hamburg, spenderar några timmar i Hamburg i väntan på nattåget till Sverige. Framme i Malmö lördag morgon. Lite längre bytestid där för att hinna ta in att jag är i Sverige för första gången på tre år. Gå in på Pressbyrån, köpa svensk tidning, äta svensk frukost någonstans... Sedan tåg till Göteborg, Herrljunga och till sist Lidköping där jag landar på lördagseftermiddagen, en och en halv dag innan jag börjar jobba. 

Det är inte så lätt att byta liv för flera månader. Jag har sovit uselt, ännu sämre än jag brukar, vaknat upp många gånger på nätterna och varje gång tänk på något problem som måste lösas. Men nu är alla biljetter köpta, boende klart i Sverige (rum för mig i juni, studentlägenhet när Jesús och barnen kommer i juli), vi har lyckats hyra ut vårt hus till två olika familjer, en i juli och en i augusti, de ska dessutom vattna och ta hand om katterna. Vovven Iris ska på sommarlov hos en kompis. Chovais kattungar har fått nya hem. Återstår att hitta hem åt hittekatten Pelle och hennes kattungar, men ungarna är bara ett par veckor gamla...

Nej, ett stort problem återstår. Diabetesrelaterat. Det har varit enormt omständligt att få ut tillräckligt mycket insulin så att jag ska klara mig i Sverige. Det löser sig enbart för att Jesús åker några veckor senare, så han hinner gå till apoteket var femte dag och få ut ett nytt paket med insulinpennor, som jag laddar insulin från till insulinpumpen. Blodprovsstickor tror jag att jag har lyckats få tag i tillräckligt av, också. Annars kan Jesús köpa fler innan hans avresa. Men man blir ju förvånad över att det inte är möjligt att bara skriva ut insulin en gång, så mycket så att det ska räcka till flera månader utomlands. Återstår problemet med insulinpumpen. Den är lite sönder så insulinampullen åker ur ibland. En felgjord modell, som bytts ut mot en annan av företaget, i alla fall för användare som har fått gå kvar hos sin diabetesläkare under pandemin. Jag ringde nödnumret till företaget som tillverkar den, och kom fram först på fjärde dagen. De lovade att skicka en ny, den ska vara framme senast idag, måndag. Det litar jag inte alls på att den kommer att vara. Min gamla diabetesläkare måste ringa till företaget och förnya försäkringen på pumpen, och det vet jag inte om/när hon kommer att göra, vi har inte haft kontakt på mycket länge. Jag har väntat och väntat och väntat på en ny diabetesläkare, men kommer inte att få någon förrän efter sommaren.

Jaja. Det är invecklat och problematiskt, och jag drabbades av en sådan där enorm trötthet och frustration över hur dåligt Spanien fungerar i vissa avseenden. Men tema insulin och insulinpump är livsviktigt. Varför funkar det så dåligt? Nej, vi lämnar det ämnet, det är ett för stort orosmoln så här dags.

Det ska bli roligt att åka till Sverige, och samtidigt synd att missa en sommar här. De första plommonen har just börjat mogna, Jag missar fikonen, att ta hand om alla mängder av plommon, de sista citronerna, vitlöksskörden, och allt roligt som händer här i bergen under sommaren. Det ska bli roligt att komma hem till vårt hus igen, efter sommaren. Då börjar vi med försenat födelsedagskalas för Disa, som är besviken för att hon kommer att fylla år i Sverige, långt från alla kompisar.

Men Sverige är Sverige. Det blir fantastiskt att komma dit. 

Sommar i Sverige!

 

Det var läge att fira med champagne, men eftersom jag inte dricker alkohol åkte jag iväg för att köpa tårta istället. Och kom hem utan tårta eftersom jag glömde ta med plånboken, men en liten glasslängd blev det idag istället. Med tomtebloss, för här skulle firas! Det blir nämligen sommar i Sverige!

Under tio veckor kommer jag att ha ett av de roligaste jobb jag vet, och jobba på lokaltidningen "hemma"!

Helst skulle jag ta med barnen redan i juni, men jag har nog ingen som de kan vara hos medan jag jobbar, annars hade det varit fantastiskt för svenskan. Så istället blir det nog så att de får komma med Jesús när han får semester första juli.

Så mycket att tänka på!

Vi måste antingen hyra ut huset här, eller byta med någon i Lidköpingsområdet. Går det att hitta någon som vill byta hus, tro? Eller går det att hyra någons bostad billigt, någon som ska iväg på semester kanske? Låna en husvagn? Var ska vi egentligen bo? Det måste vara billigaste möjliga alternativ, allt jag kan lägga undan från lönen måste gå till husköpet, vi har bara tio månader kvar att spara.

Går det att låna/hyra bil i Sverige?

Vad ska vi göra med Disa för att hon inte ska tillbringa hela sommarlovet själv med spansktalande Jesús? Hon har nästan helt slutat prata svenska, jag behöver få in henne i ett svensktalande sammanhang. Finns sommarlovsaktiviteter? Hur kan vi hitta någon kompis, eller andra som pratar svenska med henne? Jag minns sist vi var i Sverige, för snart tre år sedan, hur svårt det var. Vi tar med ungen till lekplatserna, tänkte vi, men så annorlunda det var mot Spanien. Här i Spanien leker barnen med varandra på lekplatserna, träffar nya barn, leker tillsammans, de vuxna sitter på bänkarna eller står och pratar med nya och gamla bekanta. I Sverige var inte en enda unge ensam på lekplatsen, alla barn hade en förälder bredvid som lekte nonstop med sitt eget barn, och interaktion mellan barnen var därför omöjligt. Hoppas att hon får en kompis, hur det nu ska gå till, så att hon inte har ett två månader långt, urtråkigt sommarlov i Sverige, utan att träffa vänner alls, som hon skulle gjort om vi vore kvar i Spanien.

Får barnen flyga utan att visa negativt covidtest?. Måste vi vaccinera Disa för att hon ska slippa pinnen i näsan?

Jag behöver skaffa europeiskt sjukförsäkringskort, för att ha rätt till akutsjukvård i Sverige, och köpa en massa insulin och teststickor att ta med.

Sedan alla roliga tankar. Disa ska äntligen få smaka prinsesstårta, bada på äventyrsbad i varmvattenbassänger och få en necessär till resan, som hon blev lovad för ett år sedan när jag trodde att vi snart skulle åka till Sverige. Jag ska ta med ungarna på jordgubbsplock, och vi ska plocka hinkar med bär att äta och safta. Svenska jordgubbar! Vi ska plocka blåbär i skogen och bada på långgrunda stränder. Vi ska ha fredagsmys med lösgodis och äta svensk pizza. Gå på biblioteket och köpa loppisböcker. Jag skulle vilja gå en kort drejkurs med Disa, och åka till Göteborg, varför jag nu jämt tänker på Göteborg så fort jag hör svensk musik. Kanske ta med ett svenskt äppleträd tillbaka till Spanien? Kanske pricka in en Emil Jensen-spelning och låta en fotograf fotografera barnen? Fast det borde kanske vänta tills vi har köpt huset.

Undrar om det vore möjligt att åka till Öland en av mina ensamhelger, innan familjen kommer? Hyra bil? Tält? Sova i bilen, budgetalternativ? Som jag längtat till Öland!

Vad spännande det ska bli att jobba med fysiska kollegor igen, ha fikaraster och sånt. Jag får läsa på lite innan jag börjar jobba. Vem som är statsminister borgmästare kommunalråd i stan just nu, och sånt som jag är lite bortkopplad från, så jag inte gör bort mig helt :-D

Hör av er om ni kommer på någon i Lidköpingsområdet som skulle vilja tillbringa sommaren i vårt hus i Spanien:-) Enkelt men trivsamt hus, med örtagård, småodlingar, fikon, plommon och andra frukter i trädgården. Sova siesta i hängmattan under korkeken...