onsdag 13 april 2016

Betala när du kan-mentaliteten

Trillingnöten skriver om när hon inte kunde betala med kort i en New Yorkbutik och blev erbjuden att komma tillbaka senare och betala.
Det händer hela tiden här i Sevilla. Inte i de stora snabbköpen utan i småbutikerna, där man känns igen. Hos slaktaren, i bageriet, kopieringsaffären, grönsaksaffären...
- Hur mycket är jag uppe i nu? Jag tog inte med så mycket pengar.
- Men snälla nån, det spelar ingen roll. Köp det du behöver så betalar du när du kan!

På sätt och vis är det lugnande att veta, att om det skulle saknas pengar vid något tillfälle är det inget problem. Å andra sidan avskyr jag att vara skyldig något och vägrar att hamna i den situationen.
Men det som hände på kebabstället på andra sidan gatan för ett tag sedan låg utanför min kontroll.
Jag hade beställt deras goda pommes frites och satt på en stol ute med Disa i vagnen och väntade.
Disa började bli uttråkad så jag gav henne de två euromynten jag hade i handen, och vi lekte med dem. Men så sträckte hon upp handen med mynten och pengarna ramlade innanför hennes body. Jag började känna och leta i tröjärmen, ställde henne upp ifall mynten skulle ramla ur byxorna, tog till och med av henne byxorna för att få tag i pengarna... Men omöjligt. Jag hittade dem inte. Tänkte att de kommer nog fram vid blöjbytet, men det var ju nu jag behövde dem.
Då var maten klar och killen kom ut med påsen för att jag skulle slippa gå in med vagnen.
- Vi lekte med pengarna och nu verkar de ha ramlat innanför hennes kläder, förklarade jag och tyckte själv att det inte lät särskilt trovärdigt, men vad skulle jag säga?
Jag gav upp letandet och såg att jag fortfarande hade 1,30 euro i portmonän. Jag fick betala det jag hade och bli skyldig 20 cent, vilket grämde mig mycket.
Kebabkillen ville absolut inte ta emot pengarna, jag kunde betala någon annan dag istället. Kanske han trodde att jag var pank?
Jag lämnade dem i alla fall med löfte att komma tillbaka senare med det som fattades.
Det tog några dagar innan jag kom förbi stället medan det var öppet. Jesús tyckte att det var dumt.
- Att betala 20 cent som fattats är som att ge pengar till en tiggare, inte ens näsduksförsäljaren vid vårt övergångsställe skulle acceptera det, menade han.
Och han hade rätt, kebabkillen vägrade att ta emot pengarna, så det fanns inget att göra.


Hur är det där ni bor?



16 kommentarer:

  1. Här går det också bra att betala senare. Jag har också reagerat på att om man betalar räkningar sent får man en påminnelse men om man missar den också vilket hänt oss för att jag är så slarvig och för att det var så rörigt i början....händer inget särskilt. I Sverige blir det ju inkasso och så är du stämplad forever - får aldrig ta ett banklån som följd
    Vad hände med myntet? Är det en liten trollerikonstnär ni har?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mynten trillade fram ur kläderna vid läggningen, när jag skulle sätta på henne pyjamasen!
      Skönt att det inte är så hårt med sena räkningar.

      Radera
  2. Jag skulle inte kunna tänka mig att jag skulle kunna gå ned till Lidl och betala senare. Det skulle vara på cafeet nere i hörnet vid skolan, han känner igen oss. Så som vi bor är vi för anonyma, tror jag. Vi frekventerar inte samma ställen så pass att vi blir igenkända.

    Eller menar du att de även säger så mot folk de inte känner igen? Undrar om de verkligen gör så här på Solkusten? Kan ju bara tänka mig hur snuvade de skulle bli av alla turister. Tyvärr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skulle inte kunna betala senare på Día eller Mercadona heller, utan det är småbutikerna i området dit vi alltid går och handlar bröd, grönsaker, kött och sådant. Det är fin kontakt med dem, det har hänt att apoteket skickar produkter till mig med Jesús när han varit där, eller hälsningar.
      Det gäller bara folk som känns igen.

      Radera
  3. Funderat lite mer medan jag egentligen jobbar (japp, jag har fått ett betalt uppdrag!).

    Jag tycker det är helt underbart! Tilltron till att man som kund kommer tillbaka och gör rätt för sig. Jag hoppas också att folk gör det, annars fungerar det ju inte. Och det är så motsatt till den de som bestämmer ellr driver sora företag i Spanien, för jag får känslan av att de förutsätter att folk INTE gör rätt för sig. Eller har jag fel? Eller är det bara så i vårt nedre högra hörn?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Grattis till betaluppdraget! Hoppas att det är roligt!
      De flesta gör ju rätt för sig, och att vara skyldig pengar genom att få betala senare gör att man känner sig, tja, man går tillbaka. Känner tacksamhet, och lite skuld. Butikerna vinner allt på den personliga kontakten.
      Jag vet inte vad jag ska säga om de större industrierna. Kanske är för trött :-) Kan du ge något exempel på hur du menar?

      Radera
  4. Ja jag har varit med om det här i Paris men just hos smâhandlare som känner igen oss. Men det hade nog funkat hos min frisör i Stockholm ocksâ som jag kände ganska väl. Tyvärr har jag även sett snatteri flera gânger. Men även att en annan kund erbjudit sig att betala för de stulna matvarorna. Jag hade nog aldrig kommit pâ tanken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade inte heller kommit på tanken att betala för stulna varor. Det var en fin gest.
      Detta med att betala senare händer bara hos småhandlare här i Sevilla också.

      Radera
  5. Här i Stockholm är det nog vanligtvis svårt, men det kan kanske gå på närmaste mini-livsen om ägaren känner igen en... Däremot har jag med framgång lyckats pruta både på glass och varmkorv, för att jag haft för lite pengar på mig ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha!
      Jag tycker också att det är svårt att tänka sig att det ska ske i Sverige.

      Radera
  6. Det hände mig faktiskt på bokmässan i Göteborg i en monter där jag inte kunde betala med kort. :) Men att det gjorde så stort intryck på mig visar nog att det är väldigt ovanligt här i Österbotten också... Rätt ska vara rätt, typ. Kanske att det skulle gå i någon liten butik där man är stammis.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var snällt! Det är ju svårt att komam tillbaka och betala på bokmässan.
      jag tror att det är ovanligt överlag i Sverige.

      Radera
  7. Kaffe på favoritfiket/fiken skulle jag kunna få betala senare. Likaså öl på mikrobryggeriet om hörnet. Och mina yogastudior är rätt sjyssta med att låta en vara med och fixa senare om man lyckats glömma kort eller kontanter. Större butiker och mataffärer är inte såna, speciellt mataffären för de har haft omfattande problem med stölder och snatterier (jag såg security ta en kille och fiska två vinflaskor och en flaska vodka ur hans brallor utanför affären en gång...).
    Så lite mittemellan kanske.

    Men min upplevelse är väldigt mycket att man INTE kör på sån millimeter-rättvisa som svenskarna gillar här, vare sig i affärer eller mellan vänner och bekanta. Och jag har sett folk betala för andra på bussen t.ex.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fint när någon betalar för en annan på bussen!
      Här är inte heller millimeterrättvisa och uppdelat på öret, aldrig. Som man gör i Sverige känns lite snålt och löjligt, tycker jag numera, men det är väl en vanesak.

      Radera
  8. Alltså jag älskar den där mentaliteten! Känns lite som svunna tider, en tid då allt var mer oskyldigt! Idag är man mer misstroende, lita inte på någon. Å andra sidan tror jag man får så mycket mer tillbaka om man visar tillit och förståelse. I småstäder kanske det är mer så då man ändå känner varandra och man blir på så sätt mer "tvingad " att se till att betala tillbaka 😊man stöter ju på de man är skyldiga hela tiden 😂 fast jag är som du, vill inte vara skyldig. Jag tycker du gjorde rätt som iaf erbjöd dig att betala 20 cent. Då vet ju killen att du är en mkt ärlig person iaf!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker också om den! Det här händer ju i stadsdelarna och byarna. Inte med en gång, men efter att ha gått till smamma ställe ett tag. De känner igen en, vet att man komemr tillbaka. Dessutom tycker nog många att det är så obehagligt att vara skyldigt, att perngarna brukar komma tillbaka till försäljaren.
      Känns bra att du skrev det sista. Nu känner jag mig inte så dum längre. Han vet att jag är ärlig.

      Radera

ny gadget

ny gadget